Skip to main content

Boendelabb banar väg för nya sätt att bygga

Pressmeddelande   •   Maj 02, 2016 11:15 CEST

Byggnader kan med dagens teknik byggas i stort sett energineutrala, men de flesta hus uppförs likväl enligt rådande byggregler och drar därmed helt i onödan cirka 90 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det gör att samhället går miste om byggnader som skulle kunna vara 100 gånger mer resurseffektiva än de som kravställs och byggs idag. Det är problem av denna typ som forskarna ska jobba med i boendelaboratoriet KTH Live-In Lab.

I dagarna börjar labbet byggas. Det är genom en finansiering från Einar Mattsson-koncernen om 15 miljoner kronor som KTH Live-In Lab möjliggörs och det är i samband med byggstarten som labbets föreståndare Jonas Anund Vogel berättar mer om framtida forskningsmöjligheter. Men han börjar med problembeskrivningen, själva anledningen till att KTH nu ger sig i kast med uppgiften att experimentera med boende i realtid.

– Varför ligger inte våra boenden i linje med vare sig efterfrågan eller den senaste tekniken? Varför är det smartaste vi har i hemmen induktionshällen, mikrovågsugnen och det externt påkopplade larmsystemet när bilar snart både kan styra och ladda sig själva? Varför är produkter inom andra områden designade för att uppfylla önskemål dagens människor har när boenden fortfarande produceras i enlighet med riktlinjer framtagna för ett samhälle som ville bort från Lortsverige i 1900-talets början?

Jonas Anund Vogel ställer en rad berättigade frågor. För inte har vi väl numera några problem med vare sig utedass på gården eller slitet att bära is, vatten och kol uppför smala trappor. I nya byggnader har vi inte problem med vare sig tillgänglighet eller brandsäkerhet; ljud eller ljus, elektricitet eller värme. Det är snarare resursanvändningen kopplat till produktion av och tjänster i bostäder som utgör ett allt större problem.

Samtidigt är det för att ta hand om rent byggnadstekniska problem som dagens byggregler är formulerade. Problem som i vissa fall varit lösta i 100-talet år.

– Vad som är problematiskt är att lagar och regler inte hängt med i de explosionsartade tekniska landvinningar som skett och sker i alla branscher. Hur kan krav på ventilation fortfarande vara en uppskattning baserad på golvyta när vi vet att användning och omgivning är de styrande parametrarna för luftkvalité? Ny teknik kan skapa bättre inomhusmiljö och boendekomfort än gammal teknik, men den kan även påverka hur vi bygger och bor, säger Jonas Anund Vogel.

Einar Mattsson-byggnaderna som hyser KTH Live-In Lab kommer att vara energineutrala, så kallade plusenergihus. För att skapa sådana byggnader behövs en kombination av olika nya tekniker som tillsammans ger förutsättning för energigenerering, värmeåtervinning och lokal lagring av både el och värme. I husen installeras således cirka 11 500 kvadratmeter solceller, 50 avloppsvärmeväxlare samt borrhål med total längd om 3 600 meter för långtidslagring av värme. Varmvattentankar och tankar med fasändringsmaterial (phase change materials) används för korttidslager.

– Låter det innovativt? De flesta har nog hört om dessa tekniker, men har de installerats i ett system innan? Troligen det med, men har informationen om systemeffekterna spridits? Antagligen inte, för ingen bygger på detta vis, säger Jonas Anund Vogel.

Anledningen är bland annat de stelbenta byggregler som redan nämnts. KTH Live-In Lab inbegriper samtliga byggnader där studenterna ska bo, och själva innovationsmiljön består av ett antal hundra kvadratmeter. KTH har erhållit total bygglovsbefrielse i forskningssyfte vilket öppnar för möjligheten att experimentera och utvärdera så mycket forskarna bara hinner med och orkar.

– Denna enkla åtgärd ger oss en möjlighet att simulera framtidens boende. Vi lever i en tid där hundratusentals nya bostäder måste produceras inom loppet av några år. Hur ska vi göra det möjligt? Vissa förespråkar mindre yta och halverad boyta per ny lägenhet ger förstås ungefär dubbelt så många bostäder. Men är halverad boyta möjlig? Det kan vi testa i vår bygglovsbefriade labbmiljö. Vad är effekterna av det? Är halverad boyta önskvärd? Det kan vi forska kring, säger Jonas Anund Vogel.

Han tillägger att ny teknik inte kan visa sin fulla potential inom ramen för ålderdomliga byggregler.

– I vår testbädd får alla som vill testa sina produkter och tjänster i en verklig boendemiljö och dels testa tekniken i sig, dels påvisa systemeffekter av kombinationer av innovationer. Gamla sanningar om att ett sovrum ska vara ett visst antal kvadrat och att köksbänkskivor ska vara en viss längd, detta kan forskarna ändra på. Tillsammans med de boende kan underlag skapas för förändring, både av rent geometrisk och teknisk art men även av lagar, regler och normer.

En annan möjlighet KTH Live-In Lab ger är att undersöka hur man snabbt och bra kan omforma olika lokaler till bostäder. Detta är förstås högintressant givet den bostadssituation framför allt Sveriges storstäder befinner sig i just nu.

– I dagsläget ökar Sveriges befolkning mer än någonsin tidigare, och ett redan lågt utbud på bostäder är nu katastrofalt. Vi har dock miljontals kvadratmeter lokalyta som skulle kunna göras om till tillfälliga bostäder. Men hur ska det då ske? Hur skall bostäderna utformas, brandkrav säkerställas, demontering-återmontering ske på ett resursoptimalt sätt? Hur skapas boendekomfort på få kvadratmeter? Vi har i och med KTH Live-In lab en utomordentlig möjlighet att testa dessa frågor, och i samklang industrin och akademin även en möjlighet att skapa välgrundade argument för att nå dit vi önskar. Det vill säga bra bostäder åt alla. Dessa tillfälliga bostäder är den del som behövs innan bostadsbyggandet kommit ifatt behovet, säger Jonas Anund Vogel.

Slutligen har han ett spännande exempel hämtat från en fullt tänkbart dag i ett framtida hus som forskningen i KTH Live-In Lab bidragit till.

– Det är morgon och den boende vaknar upp. Ventilationssystemet känner av den ökade mängden koldioxid i luften och sätter automatiskt på kaffebryggaren, tänder upp i kök och ökar värmen i badrum från 18 till 23 grader. Personen sätter sig vid frukostbordet, läsplattan öppnar favoritsidan, och mobilen får ett sms om att det är läge att duscha och tvätta idag. Ja, bygganden har fullt lager med varmvatten producerat från solfångare och solceller dagen innan, säger Jonas Anund Vogel.

Personen ska senare samma dag ha en fest och framåt kvällen strömmar människor till.

– Det blir dans, ventilationen ökar för att skapa ett bra inomhusklimat. En kompis i rullstol glider in och den boende drar i en spak och toautrymmet blir större för att göras handikappsanpassat. Fler strömmar till, det blir trångt. Personen kollar ledig lägenhetsyta och ser att grannen har ”Borta” som status på den internt säkra delningstjänsten. Den boende lånar lägenhetsyta av grannen genom att en mellanvägg skjuts iväg och skapar tio kvadratmeter extra vardagsrum. En annan granne blir förbannad på allt oljud, sätter på funktionen för brusreducering på stereon och stänger ute allt oväsen från festen, säger Jonas Anund Vogel.

Framtidens boende ser helt klart spännande ut.

Inflyttning i KTH Live-In Lab kommer ske från hösten 2017 och fram till jul samma år. Andra universitet, t.ex. MIT, jobbar med liknande satsningar. KTH Live-In Lab är den största satsningen i sitt slag i Sverige.

Du hittar KTH Live-In Labs webbplats här: www.liveinlab.kth.se

För mer information, kontakta Jonas Anund Vogel på 070 - 823 37 26 eller jonas.anund@energy.kth.se.

Faktaruta

Så här ser Einar Mattssons VD Stefan Ränk på byggandet av KTH Live-In Lab:

– Innovationer inom bostadssektorn behöver snabbas på om vi i Sverige ska kunna möta de utmaningar vi står inför. Det finns idag en tröghet i systemet där implementeringen av ny kunskap och ny teknik tar alltför lång tid. Genom finansieringen av KTH:s Live-In Lab vill Einar Mattsson bidra till att öka innovationstakten i bostadssektorn och skapa möjligheter för nya kullar av ingenjörer att tänka nytt kring bostadsutveckling och byggande.

KTH:s rektor Peter Gudmunson ger sin syn på KTH Live-In lab:

– Tack vare det generösa stödet från Einar Mattsson kan KTH nu realisera Live in Lab – en helt unik arena på vårt campus med en fin placering i de nya studentbostäder som nu byggs. KTH behöver fler arenor där tvärvetenskap och innovation kan möta forskning och utbildning. Här blir Live in Lab ett starkt landmärke under kommande år och en plats där våra studenter och forskare kan adressera konkreta och nya frågeställningar i samarbete med industri och näringsliv.