Skip to main content

Då ser kirurgen var instrumentet är

Pressmeddelande   •   Okt 10, 2016 12:19 CEST

I samarbete med forskare på Karolinska institutet (KI) genomförs nu en förstudie på KTH om ett nytt sätt att assistera kirurger vid titthålsoperationer. Det handlar om en ny positioneringsteknik som hjälper kirurgen att hålla reda på exakt var någonstans i hjärnan, ryggmärgen eller någon annan del av kroppen som instrumenten befinner sig.

Vilka diagnoser kan behandlas med titthålsoperationer och hur många titthålsoperationer utförs i Sverige varje år? Någon samlad bild finns inte, men bland de diagnoser där titthålsoperationer spelar en stor roll återfinns borttagande av muskelknutor på livmoder, undersökningar och operationer av gallblåsa och äggstockar, knäoperationer, behandling av tjocktarm- och livmoderhalscancer samt blindtarmsinflammationer.

När det gäller blindtarmsinflammationer är det numera en rutinåtgärd att använda titthålskirurgi för att ställa själva diagnosen, och varje år opereras i Sverige över 10 500 personer som misstänkts ha sjukdomen. Titthålsoperationer är alltså en vanlig metod i svensk sjukvård.

Därför genomförs nu en förstudie för att se om möjligheten att ta fram en ny positioneringsteknik finns.

– Vi blev för ett tag sedan kontaktade av en grupp forskare på KI som jobbar med ny operationsutrustning. Den är specialiserad för att först göra magnetröntgen, och sedan med hjälp av magnetröntgenbilden och kamera som filmar på utsidan bestämma kirurginstrumentets position i kroppen, som hjärnan eller ryggmärgen.

Det berättar Isaac Skog, som tillsammans med Joakim Jaldén är de två KTH-forskare som är involverade i forskningsarbetet.

Den nuvarande tekniken bygger dock på att instrumenten är rigida, det vill säga att man vet vilken form de har och att den inte förändras. Då vet tekniken hela tiden också var instrumentet befinner sig i kroppen.

KI-forskarnas önskan är att positioneringstekniken även ska kunna fungera för mjuka och böjliga instrument, så att instrumenten ska kunna förflyttas mellan olika vävnader i kroppen, till exempel i hjärnan.

– KI-forskarna skickade med en kravspecifikation att den nya tekniken ska kunna visa positionen med en noggrannhet om plus/minus en millimeter. Vår idé på KTH är att positionera instrumentet med hjälp av magnetfält som tränger igenom mänsklig vävnad bra. Sensorer för att mäta magnetfält har dessutom blivit bra, billiga och lätta att få tag på.

För att testa konceptet använder KTH-forskarna samma sensorteknik som de tidigare forskat om och använt i allt från skor till rökdykare för göra deras arbetsvardag säkrare till teknik för att diagnosticera Parkinsons sjukdom.

Den här gången har dock den lilla sensorn inklusive magnet monterats i en penna, och en vattenmelon har tills vidare fått simulera mänsklig vävnad.

– Detta är ett initialt koncepttest, och det verkar som om vi kan uppnå noggrannheten. Nu återstår det att se om det finns magneter som är tillräckligt små och starka för att vi ska kunna gå vidare. Förstudien ska pågå fram till jul.

Det är avdelningen för signalbehandling på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH som tillsammans med forskare på KI och inom ramen för ett KTH-SLL projekt fått forskningsmedel för att bedriva en förstudie i ämnet.

För mer information, kontakta Isaac Skog på 0708 - 18 68 05, 08 - 790 84 34 eller isaac.skog@ee.kth.se.

, kirurg,,,