Skip to main content

Endast cancerframkallande i vissa länder

Pressmeddelande   •   Feb 28, 2011 09:10 CET

Ämnen som kan misstänkas vara hälsovådliga bedöms ofta helt olika i olika länder. Det visar en avhandling från en forskare på KTH. 18 länder och 1 300 ämnen har studerats, och bland annat anses ett ämne vara cancerframkallande i ett land och endast irriterande i ett annat.

Ett exempel är ämnet paradiklorbenzen, som används i exempelvis luftfräschare och toalettfräschör i Europa, som cancerstämplats på vissa platser men inte andra.

– Det som är förvånande är att skillnaderna är så stora från land till land, säger Linda Schenk, forskare och doktorand på KTH.

Hon pekar på ett annat exempel - halotan - där gränsvärdena också skiljer sig markant. Halotan är en anestesigas för narkos och en amerikansk organisation bestående av yrkeshygieniker (vid namn ACGIH) har satt ett gränsvärde på 50 ppm. I Sverige ligger gränsvärdet på 5 ppm medan Australien bara tillåter 0,5 ppm. Det blir en skillnad med faktor 100, vilket är mycket.

– Det högre gränsvärdet för halotan är riktat mot industrin, andra gränsvärden för samma ämne riktas mot sjukhuspersonal. Det går att ifrågasätta om de som jobbar i industrin är tåligare än sjuksköterskor och doktorer, säger Linda Schenk.

En del av de ämnen som Linda Schenk studerat används inte i Sverige, men ett av dem som gör det är fenylglycidyleter som brukas för att späda epoxiharts, en sorts lim. Detta lim används inom bygg- och anläggningsindustri och elektronikbranschen. I Sverige tillåts 10 ppm, den tidigare omnämnda amerikanska organisationen har satt gränsen vid 0,1 ppm.

– Fenylglycidyleter är irriterande mot slemhinnor och kan orsaka kontaktallergier. Många organisationer, däribland International Agency for Research on Cancer, IARC, har även gjort bedömningen att fenylglycidyleter troligen är cancerogent för människor, säger Linda Schenk.

Sammanlagt handlar det om 14 olika ämnen där gränsvärdena skiljer sig med en faktor 100. Linda Schenks har en teori om varför.

– En viktig faktor är att gränsvärden sällan uppdateras, flera av de höga gränsvärdena i den här studien var över trettio år gamla och baserade på den tidens kunskap. Men en annan viktig faktor är att det finns skillnader mellan olika expertgrupper beträffande vilka delar av tillgängligt forskningsmaterial om ett ämne som de tar hänsyn till. Det som krävs för en större enighet är ett arbete som är transparent och systematiskt, och där det framgår på vilka grunder som expertgrupperna sätter gränsvärden, säger Linda Schenk.

Hon tillägger att gränsvärden ska sättas konsekvent och rättvisst, det är en fråga om etik.

För mer information, kontakta Linda Schenk på 070 - 746 67 77 eller schenk@kth.se