Skip to main content

Historiskt stor donation till KTH

Pressmeddelande   •   Jun 20, 2011 09:02 CEST

Kungliga Tekniska högskolan har från Kerstin och Rune Jonasson mottagit en donation om 70 miljoner kronor. Den privata donationen går till området medicinsk teknik och är en av de större privata donationerna i KTH:s historia.

Donationen skall huvudsakligen användas för forskningsändamål genom anskaffning av kvalificerad medicinsk utrustning inom avbildningsområdet. Syftet är att skapa en högteknologisk infrastruktur som utgör en vidare plattform för forskningssamverkan mellan KTH, Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset inom området medicinsk teknik. Delar av donationen kan också användas för att ge möjligheter till rekrytering av spetskompetens på området.

KTH:s rektor, professor Peter Gudmundson, välkomnar donationen.

– Makarna Jonassons synnerligen generösa donation ger oss ett mycket välkommet tillskott till medicinsk teknik, som är ett av KTH:s strategiskt viktiga och högprioriterade forskningsområden. I kombination med övriga satsningar som görs på området kan vi nu skapa en oerhört kraftfull plattform för att ta forskningen på området till en helt ny nivå. Utöver att vi nu flyttar fram våra positioner på området är ytterligare en effekt av donationen att samverkan mellan KTH, Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset nu ges en stark gemensam bas. Den forskning som nu kan bedrivas kommer att ge resultat långt in i framtiden med tydliga vinster för morgondagens patienter, säger Peter Gudmundson.

Rune Jonasson kommenterar hustruns och sin donation så här.

– För oss känns det glädjande att kunna bidra till en investering som ger långsiktig effekt och gynnar en bred forskningssamverkan inom området. Vår förhoppning är att donationen ska leda till forskningsresultat som ger förbättrade diagnostiska och terapeutiska möjligheter och därmed kommer många till godo, säger Rune Jonasson.

Han fortsätter:

– För mig personligen är denna donation även ett tack till KTH, där jag fick min utbildning i teknisk fysik i slutet av 1940-talet. Det är indirekt också ett tack till KI där jag senare fick min läkarutbildning, och till KS där en stor del av min yrkesverksamhet var förlagd till avdelningen för klinisk fysiologi vid Thoraxkliniken. Ett ytterligare ändamål för donationen skall vara att främja ett forskningssamarbete inom området med Sydkorea, detta som ett tack för den generositet landet visat oss allt sedan Kerstin under Koreakriget deltog som sjuksköterska vid det svenska fältsjukhuset i Pusan, säger Rune Jonasson.

Philip von Segebaden, ansvarig för fundraising vid KTH, gläds över donationen.

– Vi känner ett tydligt ökat intresse från vår omvärld i att engagera sig i KTH och den toppforskning som bedrivs här. Donationer av den här typen är mycket viktiga för universitetets egna möjligheter att stärka sin forskning. En långsiktig finansiering av det här slaget ger dessutom möjligheter att lyfta blicken och att bli djärvare i forskningen. Privata donationer till teknisk forskning kommer att spela en allt viktigare roll för att förstärka Sverige som ledande forskningsnation.

Om forskningsområdet

Medicinsk teknik som forskningsområde har stolta svenska traditioner med uppfinningar som pacemakern, den konstgjorda njuren, respiratorn och strålkanonen. Idag är avbildningsteknik en viktig del av området och spelar en avgörande roll för såväl diagnostik som övervakning och utvärdering av olika behandlingsformer.

Forskning och utveckling på området är ett centralt tema vid KTH och täcker hela fältet inom medicinsk avbildningsteknik (imaging). Dagens teknik möjliggör avbildning av biologiska förlopp och rörelser vilket innebär att bilder kan användas för att simulera individbaserade förlopp. Detta betyder att ett kirurgiskt ingrepp kan repeteras i simulator före den slutliga operationen. Även förväntat svar på farmakologiska åtgärder kan prövas i simulatorn. Dagens höga tids- och rumsupplösning medför dessutom att snabba förlopp kan följas vilka kan ge tecken på förstadier till sjukdom. Två viktiga utvecklingsområden är diagnostik av riskfaktorer och individualiserad terapi som båda är centrala i utvecklandet av en modern säkrare sjukvård.

För mer information, kontakta Philip von Segebaden på 073 - 378 64 45 / phvs@kth.se eller professor Lars-Åke Brodin (för frågor rörande forskning inom medicinsk teknik på 08 - 790 48 96 / lars-ake.brodin@sth.kth.se.