Skip to main content

Hjärnan kan bli grundsten i artificiell intelligens

Pressmeddelande   •   Jan 29, 2018 13:27 CET

Genom att mäta hjärnaktiviteten hos apor har forskarlaget samlat in data som beskriver hur arbetsminnet fungerar. Illustration av Jonas Rose på MIT, en av forskarna bakom arbetet.

Forskare vid KTH, MIT och Cornell University i USA har studerat arbetsminnet i hjärnorna hos apor. Deras nyfunna kunskaper om hur minnet fungerar kan förhoppningsvis komma att spela roll för hur artificiell intelligens kan utformas, men också behandling av hjärnsjukdomar.

Arbetsminnet, eller närminnet som det också kallas, är det du använder hela tiden när du ska göra vardagliga saker. Ett konkret exempel är att följa en vägbeskrivning du precis fått. Arbetsminnet är den delen av minnet som innehåller information som för tillfället används och bearbetas.

Om problem med arbetsminnet uppstår stöter du på problem att fungera som människa.

Genom att mäta hjärnaktiviteten hos apor har forskarlaget samlat in en mängd data som beskriver hur arbetsminnet fungerar hos primaterna.

Studien handlar om hur arbetsminnets så kallade neurala mekanismer. Hur dessa fungerar har direkt betydelse för hur aporna, men också vi människor, beter oss. Kognitionen, ett samlingsbegrepp för de mentala processer som handlar om kunskap, tänkande och information, påverkas av mekanismerna.

– KTH:s bidrag i detta forskningsarbete har varit att studera insamlad data och sedan skapa en modell av hur de underliggande neurala mekanismerna fungerar. Detta baserat på en datorbaserad minnesmodell som vi tidigare utvecklat, berättar Pawel Herman, universitetslektor på avdelningen för beräkningsvetenskap och beräkningsteknik vid KTH.

Han fortsätter att berätta att forskningsarbetet lett fram till en ny teori om hur arbetsminnet fungerar, vilket i sin tur kan innebära ett paradigmskifte inom forskningsfältet. Arbetet, som pågått under ett flertal år och inneburit ett flertal vetenskapliga publiceringar, har också inkluderat KTH-professorn Anders Lansner.

– Den senaste vetenskapliga publiceringen i Nature Communications om vår forskning kan påvisa hur den viljemässiga kontrollen av arbetsminnet är konstruerad. Forskningsarbetet hjälper oss att förstå mekanismerna bakom några av de mesta grundläggande aspekterna av hjärnans kognitiva funktioner, säger Pawel Herman.

Arbetet, som bäst beskrivs som grundforskning, förutspås få positiva konsekvenser för ett flertal områden. Här återfinns medicin och it.

När det gäller medicin är det exempelvis relevant hur vissa sjukdomar stör möjligheten för den sjuke att kognitivt styra arbetsminnet.

– Ett flertal hjärnsjukdomar påverkar hjärnans kognitiva funktioner negativt, speciellt när det kommer arbetsminnet, och detta arbete kan leda fram till en bättre förståelse för vad som händer. Med andra ord; kan vi förstå de neurala mekanismerna och hur dessa fungerar tillsammans med arbetsminnet så borde det vara enklare att identifiera anledningar till varför minnet och de kognitiva processerna fallerar vid sjukdom. Därmed borde vi också kunna befinna oss i ett läge där vi kunde skjuta upp eller mildra kognitiva problem, säger Pawel Herman.

Han tillägger att den här typen av forskning skulle i framtiden kunna bidra till att skapa artificiell intelligens som baseras på hur hjärnan fungerar.

– I förlängningen kan detta också bidra till bättre kvalitet i forskningsarbetet, och ett minskat behov av att använda djur för den här typen av medicinsk forskning, säger Pawel Herman.

Här hittar du den vetenskapliga artikeln.

För mer information, kontakta Pawel Herman på 08 - 790 65 13 eller paherman@kth.se.