Skip to main content

Nu ska Stockholm stad nå klimatmålen

Pressmeddelande   •   Okt 26, 2010 10:38 CEST

Transparens för elkonsumenten, automatisk uppföljning och återkoppling vid elavbrott och information i realtid. Det är några av de områden inom smarta elnät som forskare på KTH ska studera i Norra Djurgårdsstaden för att göra stadsmiljön mer miljösmart.

– Stockholms stad satsar hårt för att minska klimatpåverkan i stadsmiljön. Det är kul att KTH kan vara med och stödja med forskning. I det hållbara samhället kommer flera parter att behöva samverka. Där kan KTH stå för många av lösningarna, säger Nils Brandt, professor i industriell ekologi på KTH.

Projektet finansieras med 13,4 miljoner kronor, och smarta elnät krävs för övergången när en större del sol- och vindkraft ska ta plats i elnäten. IT, kommunikationsteknik och styrsystem ska göra elnäten flexibla och smarta så att de kan kompensera med andra energikällor när vinden inte blåser. Det är ett system som kan hantera att elproduktionen är utspridd över många platser och påverkas av när solen skiner eller inte.

Men lika viktiga är de smarta elnäten för att skapa aktiva hus och att de 10 000 boende ska kunna medverka till att uppnå klimatmålen. Fartygen i stadsdelen ska också bidra till fossilfria transporter genom att de kopplar om till solel i hamn. Det ska bland annat en grupp forskare på KTH titta på. Lars Nordström, universitetslektor vid avdelningen för industriella informations- och styrsystem på KTH och som också är EU:s expert på smarta elnät, ska forska på hur man får alla system att samverka och skapa transparens för kund.

– Om man är klimatsmart vill man använda miljövänlig el. System i smarta elnät ska säga att "Nu levereras vindkraft" och hemmets vitvaror eller mobiltelefonen ska signalera den föränderliga prisbilden och elutbudet. Elkonsumenten måste aktivt och på ett enkelt sätt kunna påverka sin energiförbrukning och energival, säger Lars Nordström.

Med ett transparant system går det att göra stora effektiviseringar och besparingar både för konsumenten och på miljön. KTH-forskarna ska se till att elnäten blir just så smarta och flexibla.

Vad är då ett smart och flexibelt elnät? Det är när systemet kommunicerar avbrottet i realtid, var avbrott är och vad felet är.

– Vad är det bästa stället att kunna avgöra ett fel om inte redan vid skrivbordet. Då behöver man inte skicka en person som åker ut och inser att han eller hon har fel verktyg med sig. Utan man skickar direkt ut rätt person med rätt verktyg. Den här flexibiliteten måste finnas redan under byggnadsfasen, säger Nils Brandt.

Nils Brandts grupp kommer att koncentrera sig på hur man får ut informationen från elnätet och hur man samlar in den. Så att elföretagen kan bli mer som ett informationsföretag.

– En dynamisk modell är A och O för att kunna få information i realtid. Med realtidsdata kan vi följa upp och påverka redan under byggprocessen, säger Nils Brandt.

Det betyder att byggherrarna i projektet ska kunna få information om hur energieffektiviseringen ser ut under byggets gång och hur elen i lägenheten bäst ska dras och hur man kopplar till elmätaren.

– Om smarta elnät ska kunna leva upp till klimatmålen är det viktigt att man kan följa upp redan under byggarbetet, säger Nils Brandt.

Forskningen i Norra Djurgårdsstaden ska KTH utföra tillsammans med Fortum och ABB, detta genom att driva ett utvecklingsprojekt för att designa och installera smarta elnät i stor skala i stadsdelen. Med i forskningsprojeket är även Ericsson, Electrolux, NCC, JM, ByggVesta, HSB, Stockholms hamnar och Interactive Institute. Projektet finansieras av Energimyndigheten och Vinnova.

För mer information, kontakta Lars Nordström på 08 - 790 68 30 / lars.nordstrom@ics.kth.se eller Nils Brandt på 08 - 790 80 59 / nilsb@kth.se.

Klimatmål

År 2020 ska koldioxidutsläppen vara under 1,5 ton per person. För två år sedan i Stockholm låg på 4,5 ton per person. 2030 ska stadsdelen vara fossilfri och klimatpositiv – det produceras mer hållbar el än vad som görs av med. Inga fossila bränslen ska användas för transporter och uppvärmning och stadsdelen ska bidra till att utsläppen av koldioxid minskar.