Skip to main content

Ny smart polymer möjliggör medicinsk diagnostik

Pressmeddelande   •   Feb 22, 2016 09:10 CET

Under de senaste fem åren har några KTH-forskare utvecklat en ny sorts plast. Materialet är unikt eftersom dess yta är kemiskt reaktivt utan att man tillför något eller förbereder ytan på ett särskilt sätt.

– Ostemerer kallar vi materialet, och vi har demonstrerat att det kan vara mycket användbart i ett flertal olika applikationer. Några exempel är ultrasmå laboratorier, så kallade lab-on-chip, samt biomedicinska system. Dessa medicinska system möjliggör bland annat patientnära diagnosverktyg.

Det säger Tommy Haraldsson, docent på avdelningen Mikro- och nanosystem vid KTH, och en av de som lett utvecklingen av ostemerer. Han berättar att materialet är en sorts plast, en så kallad alternerande sampolymer, som gör det genomförbart att hitta lösningar på en rad olika utmaningar.

En av dessa är möjligheten att addera olika lager på materialets yta för att hantera mikroskopiska flöden av vätskor. Detta utan att använda lim eller på annat sätta behandla materialets yta. En annan möjlighet materialet medger är att enkelt ändra på ytans så kallade vätbarhet och kemi.

– Vi kan också integrera känsliga biomaterial och bioreagenser, och tillverkningskostnaden är reducerad eftersom materialet är så enkelt att jobba med, säger Gaspard Pardon, postdoktor på samma avdelning som Tommy Haraldsson och en av huvudförfattarna i den aktuella studien.

KTH-forskarna fick nyligen en artikel publicerad i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Microsystems and Nanoengineering som ges ut av Nature Publishing group. I artikeln beskriver forskarna att de även upptäckt en ny fysisk förändring i materialet på molekylär nivå som uppstår när det utsätts för UV-ljus.

Denna egenskap utgör en förutsättning för det som forskarna kallar för photostructuring, det vill säga att använda UV-ljus för att formge materialet. Före denna observation så var den större klassen av polymerer som ostemerer tillhör, det vill säga thiol-ene sampolymerer, att betrakta som olämpligt för just photostructuring.

– Med denna nya förståelse för de underliggande mekanismer och materialegenskaper som finns kan vi även förutse framtida spännande applikationer. Biofotonik är ett sådant område. Här används ljus som färdas i kanaler för att känna av när olika biokemiska reaktioner sker. Vi har också börjat testa 3D-printing av vårt nya material, det vill säga tillverka 3D-strukturer som då har materialets speciella ytkemiska egenskaper som gör att materialet kan användas i en rad nya applikationer, säger Gaspard Pardon.

Den vetenskapliga artikeln finns tillgänglig här: www.nature.com/articles/micronano201543

För mer information om ostemerer, besök denna webbplats: bit.ly/1Oe0Xdt

För mer information, kontakta Tommy Haraldsson på 08 - 790 77 82 / tommyhar@kth.se eller Wouter van der Wijngaart på 08 - 790 66 13 / wouter@kth.se.