Skip to main content

Så ska skenande sjukvårdskostnader stoppas

Pressmeddelande   •   Jan 29, 2010 10:46 CET

Statistiken visar att samhällets kostnader för vård och omsorg under de senaste 10 åren ökat snabbare än både BNP och lönenivåer. Den nya tekniken som ska bidra till att sänka kostnaderna utvecklas dessutom ofta allt för långt från vården, och löser därmed inte vårdens faktiska behov. Men läkare och forskare är eniga, det finns sätt att råda bot på problemen, bland annat genom att överbrygga gapet mellan sjukhusen och den tekniska kompetensen.

– Alla är överens om att kostnaderna ökar i för snabb takt. Förbättrad användning av medicinsk teknik är en av möjligheterna att bromsa och hantera de stegrande utgifterna. Rätt nyttjad teknik kan göra vården både effektivare och billigare, säger Peter Aspelin, läkare och ordförande i svenska läkaresällskapet.

En svårighet är att få fram teknik som är relevant för vårdens faktiska behov. Ett sätt att hantera det är genom ett tvärprofessionellt angreppssätt. Om ingenjör och sjukvårdare tillsammans kan definiera problem och flaskhalsar kan det leda till förslag på nya relevanta lösningar.

– Jag ser själv i den egna verksamheten att vi får teknik som vi inte efterfrågat, att vi inte får svar på de frågor vi har, säger Peter Aspelin.

För att komma tillrätta med kostnadseffektiviteten krävs både en introduktion av ny medicinsk teknik och innovativa organisatoriska förändringar. Det ska uppnås genom att göra förändringar redan på utbildningsnivå och instiftandet av en ny satsning vid namn Clinical Innovation Fellowship. Bakom satsningen står ledningarna för såväl KTH, KI, SLL, och Karolinska universitetssjukhuset. Varje år skapas nya team som sänds ut på olika sjukhus.

Bertil Guve, föreståndare vid Centrum för teknik i medicin och hälsa, med KTH, KI och Stockholms läns landsting som huvudmän, är ansvarig för Fellowship-satsningen. Han säger att det finns många fördelar med den.

– Innovationer som svarar mot faktiska behov i vården kräver ofta olika kompetenser. I Fellowsteamen kommer såväl tekniska som medicinska och management-kompetenser att blandas. Teamen sänds sedan ut på kliniken där de under två månader identifierar faktiska behov och möjligheter i vården, säger säger Bertil Guve.

Dessutom finns det redan i dag många nya medicintekniska lösningar att tillgå, men det är en komplicerad process att nå ut till de kliniker som har bäst nytta av dem.

– Vad vi vill göra är att skapa en bro mellan klinikerna och utomstående kompetenser inom teknik, medicin och ledning. Den nya satsningen ger också vården ytterligare en dimension i samhället - som innovationsmotor, säger Bertil Guve.

Förlagan till Clinical Innovation Fellowship finns vid Stanford University där ett liknande program drivits med stor framgång sedan 2003. Centrum för teknik i medicin och hälsa är ensamma i Europa om att samarbeta med Stanford Biodesign Fellowship. Programmet startar till hösten 2010, och ansökningsperioden sträcker sig fram till 15 mars.

För mer information, se www.ctmh.se eller kontakta Bertil Guve på 08 - 790 97 35 alternativt guve@kth.se.