Skip to main content

Smart hus för 22 miljoner

Pressmeddelande   •   Feb 08, 2012 09:00 CET

Nu ska KTH-forskare ta fram ett smart bostadshus. Projektet startar i dagarna, ska pågå i två år och inbegriper några av landets största aktörer inom husbyggande, energi, vitvaror och forskning på området. Dessutom är det ett viktigt steg i riktningen mot smarta elnät.

Det är ett av de kommande bostadshusen i Norra Djurgårdsstaden som forskarna ska jobba med. Forskningen och själva konstruerandet är uppdelat i flera nivåer där så väl hela huset ingår med styrning av ventilation och laddning av elbilar, men också en specifik lägenhet. I denna toppmoderna lya ska morgondagens smarta hus och boende kunna demonstreras i detalj.

Exempelvis ska huset automatiskt se till att eldrivna apparater körs när elen är som billigast och mest miljövänlig, samtidigt se till att bilen trots detta är färdigladdad när den ska användas och tvättmaskinen är klar när behovet av rena kläder finns. Tajming blir ett ledord.

– För oss KTH-forskare handlar arbetet bland annat om att räkna fram den bästa lösningen. Ibland när el är billig kanske den inte alltid är miljövänligt. En tvättmaskin går igenom många faser när den jobbar där alla faser drar olika mycket ström. Det blir en hel del parametrar att hålla reda på, säger Henrik Sandberg, biträdande lektor vid avdelningen Reglerteknik på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH.

Han är en av de KTH-forskare som är involverad i projektet, och han poängterar att trots all intelligens så är det den boende själv som alltid har sista ordet. Hon eller han ska själv kunna bestämma om de vill köra en elapparat fast strömmen kanske inte alltid är billigast eller mest miljövänligt vid det aktuella tillfället. Det smarta hemmet ska inte bli ett fängelse.

Förutom att elförbrukning vid rätt tillfälle och att ha ett fysisk hus där allt kan visas upp och där testning kan göras, ingår en rad andra delar i forskningen runt det smarta huset (eller aktivt hus som de involverade också har valt att kalla det).

En sådan del är eleffektivisering. Att till exempel automatisk sänka värmen när ingen är hemma, och dra ner luftkonditioneringen.

– Vidare är det stort fokus på användbarhet och användarvänlighet. Om de boende inte använder de smarta funktionerna så faller idéen med ett smart hus, säger Henrik Sandberg.

En hel del forskning kommer också att läggas på visualisera elkonsumtionen så att nya innovativa sätt att spara el kan uppstå. Det kan inbegripa användandet av tillgänglig prylar som Ipad, att de boende mycket lätt kan se hur mycket de sparar, och så vidare. Stort möda kommer också att läggas på att se till att elmarknaden fungerar ihop med smarta hus, att utveckla marknadskoncept och elavtal som matchar.

Slutligen kommer en utvärderning av det smarta huset att ske, så att det verkligen fungerar enligt plan.

Alla involverade parter är överens om att det är mycket viktigt attt kunna implementera det de teoretiskt studerat i en verklig miljö. Denna typ av projekt är nödvändiga för att kunna uppnå de högt uppsatta miljömålen för 2020.

– Helt klart är det så att detta är ett viktigt steg i utvecklingen av smarta elnät, säger Henrik Sandberg.

I forskningsprojektet ingår KTH, Interactive Institute, Fortum, ABB, Electrolux, JM, NCC, HSB och ByggVesta, och den sammanlagda summan pengar som läggs på projektet är 21,8 miljoner kronor.

För mer information, kontakta Henrik Sandberg på 08 - 790 72 94 / hsan@kth.se, Nils Brandt (utvärdering av det smarta huset) på 08 - 790 80 59 / nilsb@kth.se eller Lennart Söder (elavtal, marknadskoncept) på 08 - 790 89 06 / lennart.soder@ee.kth.se.