Skip to main content

Sverige ej kontantlöst före 2030

Pressmeddelande   •   Feb 13, 2013 10:04 CET

Sverige kan mycket väl komma att bli kontantlöst men sannolikt inte före år 2030. Det visar en rapport som KTH-forskaren Niklas Arvidsson författat. Han har undersökt hur framtiden för det kontantlösa samhället ser ut.

"Kan Sverige bli kontantlöst?" och "Hur kan betalsystemet i så fall se ut?". Det har varit de frågeställningar som KTH forskaren Niklas Arvidsson brottats med.

Det enkla svaret lyder: Vi kommer att ha papperspengarna kvar under en lång tid framöver.

Till viss del kommer frågan att avgöras av den demografiska utvecklingen eftersom kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under lång tid. Så de har troligen svårare att ändra detta beteende. Det förtroende som vissa har för kontanter kommer andra betaltjänster som exempelvis mobila betalningar ha svårt att bygga upp på kort tid.

– Det som talar för fortsatt kontanthantering är att det finns många konsumenter som vill ha kvar kontanterna. Bland dessa återfinns de äldre, och till exempel PRO är mycket aktiva i frågan. I övrigt är det lite fler män än kvinnor som använder kontanter, och fler på landsbyggden än i städerna, säger Niklas Arvidsson, universitetslektor och docent i industriell dynamik vid KTH.

Vidare är Riksbankens lansering av nya sedlar en indikation att kontanter kommer att finnas kvar inom en överskådlig framtid.

– Under 2015 och 2016 kommer Riksbanken att lansera nya sedlar. Den förra gången detta hände var i mitten av 80-talet, så har de nya sedlarna lika lång livslängd som de gamla skulle kontanterna finnas kvar till år 2045. Då livslängden är beroende av sedlarnas säkerhetsdetaljer, så kan livslängden uppskattas bli kortare. Men nog kommer vi ha kontanter kvar ett bra tag till, säger Niklas Arvidsson.

Kommer samhället verkligen att bli helt kontantlöst?

– Det krävs nästan ett förbud mot kontanter för att det ska bli ett helt kontantlöst samhälle. Så det är väldigt svårt att få till. Ett kontantlöst samhälle kräver också en mängd saker, bland annat god krisberedskap. Man måste kunna betala även om elnätet går ner, eller de elektroniska systemen kraschar eller hackas. Idag är kontanter det enda betalningssättet som alltid fungerar, så jag har idag svårt att se idag hur vi ska bli helt kontantlösa, säger Niklas Arvidsson.

Finns det då något sätt att snabba upp förloppet mot det i princip helt kontantlösa samhället?

– Ja, det som vi ser händer nu, med en rad nya tekniska lösningar och tjänster som erbjuder ett substitut till kontanter. Swish är en utmärkt tjänst för betalningar mellan två personer, person-till-person-betalningar. Sedan finns det WyWallet och andra typer av mobila betalningar. Jo, det finns en mängd nya tekniska lösningar och många nya aktörer som vill sälja tjänster, särskilt i situationer där vi idag använder kontanter som till exempel person-till-person-betalningar. Glädjande nog så finns det en hel del svenska företag som är långt framme, säger Niklas Arvidsson.

Analysen av vinnare respektive förlorare ger ett sammantaget resultat att handeln och kortföretag troligen kommer att bli vinnare i ett kontantlöst samhälle. De stora förlorarna skulle bli den svarta/grå sektorn samt de som idag bygger sin affärsverksamhet på kontanthantering.

– Kortföretag som Visa och Mastercard skulle kunna bli vinnare om kortsystem utgör grunden för mobila betalningar. Mobiloperatörer skulle också kunna vara en vinnare. Eller Google, som tar fram plånbokstjänster. Handeln kan tjäna mycket om det blir ny konkurrenssituation så att priserna går ner på betaltjänster, säger Niklas Arvidsson.

Bland förlorarna återfinns de äldre som är kontantberoende, därav PRO:s aktivitet.

– Kriminella drabbas också, liksom kontanthanteringsföretag som bankomatföretag och säkerhetsbranschen. Sedan finns det också ett stor diskussion om personlig integritet att ta hänsyn till. Blir betalningar helt elektroniska blir de därmed också spårbara. Innebär det att vi hamnar i ett storebrorssamhälle finns det de som frågar sig, säger Niklas Arvidsson.

Vilken eller vilka tekniker kommer att vara de vinnande för den kontantlösa samhället?

– Jag tar inte upp detta i den här rapporten, men jag har även jobbat med det. Här utkristalliserar sig flera stycken tekniker, däribland Near Field Communication, NFC. Det är den tekniken som SL använder idag, och som till exempel företag som ICA redan investerat i. QR-koder är en annan teknik som vi ser mycket av nu. Det enda som då behövs är en mobil med kamera och internetuppkoppling för att det ska fungera. QR-koder saknar dock den möjlighet till interaktivitet som NFC har, och många tror att NFC med tiden kommer att slå ut QR-koder, säger Niklas Arvidsson.

Resultaten pekar på att regeringen och dess myndigheter respektive konsumenter har störst potential att bestämma hur utvecklingen av kontanthanteringen kommer att se ut men frågan är om dessa kommer att använda denna makt på ett entydigt sätt. Regeringen har hittills förhållit sig ganska passiv och konsumenter är splittrade i denna fråga. Detta leder till slutsatsen att det troligen är den tredje gruppen – banker – som har störst potential att sätta agendan för förändringar av kontanthanteringen. Men i slutändan måste även handeln och konsumenterna gilla de lösningar som tas fram.

– Som sagt, hittills har regeringen varit väldigt passiva i frågan, men i dagarna hade finansmarknadsminister Peter Norman möte med en rad tunga aktörer i branschen, vilket kan innebära att det kommer att tillsättas en utredning i frågan, säger Niklas Arvidsson.

Studien bygger på intervjuer med företrädare för banker, handeln, mobiloperatörer, tjänste- och infrastrukturleverantörer, kortföretag, fackföreningar, Sveriges Riksbank och myndigheter kopplade till betalsystemet. Rapporten heter "Det kontantlösa samhället".

Lite relevanta bonussiffror från Riksbanken: Värdet av de kontanter som fanns i omlopp under 50-talet var cirka 10 procent av BNP. Idag är hamnar siffran på 2,6 procent, vilket motsvarar 100 miljarder. Av dessa är det dock bara hälften regelbundet i cirkulation. Resten återfinns i den så kallade gråa ekonomin, undansparade i människors hem och så vidare.

För mer information, kontakta Niklas Arvidsson på niklas.arvidsson@indek.kth.se eller 08 - 790 76 55.