Blogginlägg -
Inför dialogmöte 3: Om projektidén Kulturarv Bergslagen
Information och underlag inför nätverkets dialogmöte 3: Om projektidén Kulturarv Bergslagen
- När: Onsdag 26 oktober kl 18.30-20.30
- Plats: Lindesbergs Stadsbibliotek
...........................................................
Inbjudan och program:
Onsdag 26 oktober fortsätter Nätverket Lindekultur höstens serie dialogmöten på temat kulturen som tillväxtmotor för Lindesberg. Det tredje dialogmötet handlar om Kulturarv Bergslagen - en projektidé om vad Lindesberg kan bidra med för att stimulera och stödja utveckling av regional kultur. Dialogmötet börjar kl 18.30 på Lindesbergs Stadsbibliotek och är öppet för alla intresserade.
Kulturarv Bergslagen är en projektidé som har två övergripande syften:
Att utveckla och stärka Bergslagen som en attraktiv region för boende, besökare och verksamheter - dels genom att öka kunskapen om och stoltheten över kulturarvet bland de boende; dels genom att paketera och marknadsföra kulturarvet så att det lockar besökare och verksamheter.
Att genom gränsöverskridande samverkan och nytänkande inom kulturella och kreativa näringar bidra till regional utveckling och tillväxt - dels genom att skapa arbetstillfällen och locka företagsetableringar; dels genom att göra det möjligt att söka och få regionalt, nationellt och kanske till och med internationellt utvecklingsstöd.
- När: Onsdag 26 oktober kl 18:30.
- Var: Lindesbergs Stadsbibliotek.
I panelen på dialogmötet:
- Bengt Storbacka - ordförande i Fokusnämnden för kultur, bildning och ideella sektorn (Region Örebro län);
- Elinor Magnérus - enhetschef för samlingar och kulturmiljö (Örebro läns museum);
- Håkan Ceder - projektledare Destination Bergslagen (Tursam i Bergslagen ekonomisk förening);
- Kristina Öster - kulturchef (Lindesbergs kommun);
- Mötet leds av Sven Carlsson (Nätverket Lindekultur).
...........................................................
Program för dialogmötet:
1: Presentation av projektidé Kulturarv Bergslagen
Kulturarv Bergslagen är en projektidé som bygger på bred samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor i Lindesberg, Nora, Ljusnarsberg och Hällefors kommuner tillsammans med regionala samarbetspartners.
Kulturarv Bergslagen handlar om att samla och förpacka "materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc) för mänsklig påverkan" - exempelvis:
- Bergslagens industrihistoria: Pershyttan, Löa, Siggebohyttan, Stripa, Frövifors etc;
- Bergslagens folkrörelsehistoria: Folkets hus-föreningar, Bygdegårdsföreningar, Hembygdsföreningar, Nykterhets-och andra folkrörelser etc;
- Bergslagens kulturhistoria: Spelmanslag, musikkårer, kulturföreningar, författare, teater etc;
- Bergslagens kulturevenemang: Opera på Skäret, Stadra teater, Spelmansstämmor, kulturrundor etc;
- Bergslagens idrottshistoria: Idrottsanläggningar, föreningar, Fornaboda travbana, etc;
- Bergslagens stadshistorier: Lindesberg och Nora – städernas betydelse för kulturarvet;
- Bergslagens religionshistoria: Kyrkor och frikyrkor etc;
- Bergslagens migrationshistoria: Från arbetskraftsinvandring till flyktingmottagning etc.
Kulturarv Bergslagen handlar om att förpacka och presentera kulturarv genom både fysiska platser ("kulturcenter") och virtuella lösningar baserade på ny teknik - läs mer längre ned på denna sida om exempel på nya tekniska lösningar.
2: Presentation av tänkbara samarbetspartners - deras behov och möjligheter till medverkan i ett eventuellt projekt:
- Region Örebro län: I den regionala kulturplanen framhålls vikten av bred regional samverkan för ett levande kulturliv i hela regionen – både för invånare och besökare.
- Örebro läns museum ska bland annat öka samverkan med andra kulturinstitutioner i länet, arbeta för att öka andra aktörers kompetens att bevara och använda kulturarvet samt ha en ökad och breddad samverkan med civilsamhället.
- Destination Bergslagen (Tursam i Bergslagen ekonomisk förening) ska fokusera på fem områden i marknadsföringen av Lindesberg, Nora, Ljusnarsberg och Hällefors kommuner – två av dessa är Vår historia (Bergslagen made Sweden) och Lockande kultur & attraktiva evenemang.
- Lindesbergs kommun: Utredningen "Platsens själ och tingens berättelser - framtida museiverksamhet i Lindesberg" har lagt fram förslag på handlingsplaner för kulturarvet i Lindesbergs kommun. Arbetet pågår om hur man går vidare.
3: Hur går vi vidare?
Vilka vill vara med i projektet? Och hur kan projektet finansieras? Och om nästa steg:
- Att identifiera och avgöra VAD som bör ingå i Kulturarv Bergslagen;
- Att utveckla och förpacka detta (var för sig och/eller i paket) för att kunna marknadsföras – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt;
- Att utveckla och förpacka Kulturarv Bergslagen med stöd av ny teknik - se nedan >>
- Att hitta och utveckla attraktiva evenemang kring kulturarven – exempelvis fylla kulturmiljöer med kulturaktiviteter som seminarier, workshops, utställningar etc
- Att hitta och utveckla kulturella och kreativa näringar (entreprenörskap) kring kulturarven –exempelvis att utveckla befintliga och locka nya företag att etablera sig i Bergslagen
- Med mera...
...........................................................
Kulturarv –en definition:
Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc) för mänsklig påverkan. Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form –kulturarv eller kulturarvet –innefattar det en mångfald av kulturarv. Ibland kan begreppet preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, till exempel det biologiska kulturarvet, det industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv.
Kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads-eller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs-eller fjällandskap. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet.
Enligt Riksantikvarieämbetet 2012
...........................................................
Exempel på nya tekniska möjligheter för att skräddarsy interaktiva upplevelser:
EU-projektet CHESS (Cultural Heritage Experiences through Socio-personal interactions and Storytelling) har tagit fram ett antal innovativa verktyg som museum och andra kulturinrättningar kan använda för att skapa och publicera skräddarsytt innehåll för sina besökare:
I onlineenkäten "CHESS visitor survey" får besökare fylla i vad de har för intressen, vad de gillar och ogillar. Här kan museerna skapa korta, attraktiva enkäter där svaren används för att avgöra vilken slags profil besökaren har.
Med författarverktyget "CHESS authoring tool" kan museiintendenter och annan personal utan speciella IT-kunskaper enkelt och behändigt utveckla dynamiska berättelser med många olika handlingsvägar och avancerat multimediainnehåll.
En "Berättelsemotor" tar besökaren genom en handling som utgår från dennes profil, och som uppdateras och anpassas under resans gång beroende på de val besökaren gör.
Modern 3D-teknik gör det möjligt att återskapa hus före det stora vulkanutbrottet i Pompeji. Källa: Lunds universitet
...........................................................
Tänkbara intressefrågor för skräddarsydda upplevelser vid besök i Kulturarv Bergslagen:
- Min farfarsfar jobbade i Stripa-gruvan: VAD, VAR och HUR jobbade han? VAR och HUR bodde han och hans familj? VAD gjorde han på fritiden? HUR såg det ut när han jobbade här? etc...
- Jag är intresserad av folkmusik: HUR har den utvecklats? VILKA spelmän har det funnit här? VAD spelade de - lyssna på musiken! etc
- Jag vill veta mer om inflyttare till Bergslagen: VILKA flyttade hit - NÄR, VARFÖR och VAR bosatte de dig? HUR har de "integrerats" i samhället.
Med mera...
TIPSA OSS om du har andra goda exempel på nya och kreativa lösningar - skicka mail till: nfo@lindekultur.se
...........................................................
Exempel på interaktiva kulturkartor:
- UNESCO » Culture » World Heritage Centre » The List » World Heritage List » Interactive Map >>
- Creative Cities Network >>
- Kingston Cultural Mapping >>
- Hull City of Culture >>
TIPSA OSS om du har andra goda exempel på nya och kreativa kulturkartor - skicka mail till: nfo@lindekultur.se
...........................................................
Exempel på andra digitaliserade Kulturarv:
- Portalnätverket - regional ABM-samverkan i Sverige >>
- Kulturarv Stockholm >>
- Kulturarv Östergötland >>
- Kulturarv Sydost >>
- Kulturarv Norrbotten >>
- Kulturarv Västerbotten >>
- Kulturarv Västernorrland >>
- Kulturarv Västmanland >>
- Västarvet - natur- och kulturarv i Västra Götaland >>
ABM = Arkivvetenskap, Biblioteks- och informationsvetenskap & Musei- och kulturarvsvetenskap
...........................................................
OMVÄRLDSSPANING:
...........................................................
Aktuellt kring forskning och utveckling inom besöksnäringen:
Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) har fördelat 4,9 miljoner till fyra universitet för att utveckla besöksnäringen:
- Context-Aware Augmented Reality Experiences In and Beyond the Museum: KTH, Kungliga tekniska högskolan får 1 700 000 kronor. Syfte med projektet: Att berika och utöka upplevelserna på muséer och rundturer genom förstärkt verklighet (augmented reality) på besökarnas och lokalboendes mobiltelefoner.
- Digitalisering och visualisering av guidetjänster – ett kommunikativt perspektiv: Lunds universitet får 1 500 000 kronor. Syfte med projektet: Att undersöka möjligheter och utmaningar besöksnäringen står inför i en delningsbaserad ekonomi, med fokus på digitala och visuella kommunikationsprocesser.
- Öppen turism: Utveckling av ett ekosystem för öppen innovation kring digitala applikationer och visualiseringar i Skåne. Handelshögskolan i Stockholm får 1 200 000 kronor. Syfte med projektet: Att utforska hur öppna modeller för värdeskapande kan användas för att skapa digitala applikationer och visualiseringar som ger besöksnäringens aktörer förståelse för kundens behov och omvärldsförändringar.
- Våga ta steget mot interaktiva platsförankrade upplevelser: Karlstads universitet får 530 000 kronor: Syfte med projektet: Att initiera en utvecklings- och innovationsprocess där företag inom besöksnäringen i samverkan med företag inom informationsteknologi profilerar platser, besöksmål och lokala upplevelser med hjälp av digitala lösningar. Läs mer om Karlstads universitets projekt >>
Kommande utlysning: Framtidens fysiska mötesplats: Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) och Handelsrådet lanserar tillsammans en kommande forskningssatsning med temat Framtidens fysiska mötesplats. Målet med utlysningen är att få fram konkret och framåtblickande kunskap till kombinerad nytta för både besöks- och handelsnäring. Läs mer >>
- Exempel: Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) är en forskningsmiljö vid Örebro universitet >>
...........................................................
Aktuellt kring kulturarv:
Regeringen arbetar i bred dialog med olika aktörer för att forma en kulturarvspolitik för ett Sverige som håller ihop - där många berättelser ryms och olika röster hörs. Det gemensamma kulturarvet är i ständig utveckling och formas av människor tillsammans - och är idag mycket mer än industriminnen och museer.
Budgetpropositionen för 2017 innehåller flera satsningar och reformer som värnar ett öppet och tillgängligt kulturarv samt att skapa ett mer jämlikt kulturutbud i hela landet och ge fler tillgång till kultur - bland annat genom att tillföra Kultursamverkansmodellen totalt 120 miljoner kronor under fyra år. Kultursamverkansmodellen
Årets tema på kulturarvsdagen: Tidens rörelser
Temat för Kulturarvsdagen 2016 var Tidens rörelser - om den viktiga roll som samhällen, föreningar och andra grupper i alla tider haft i att tillvarata och utveckla kulturarv och kulturmiljöer - exempelvis kvinnorörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen, scoutrörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, musik- och teaterrörelser och hembygdsrörelsen.
Riksantikvarien: Vi är alla jämlikar inför det förflutna: Lars Amréus , riksantikvarie, skriver debattartikel i Dagens Samhälls (11 juli 2016): "Den som vill bygga ett samhälle som håller ihop har inte råd att blunda för kulturarvets kraft. Kulturarv är ett kraftfullt verktyg som kan användas såväl för att ena och överbrygga, som för att splittra och stänga ute". Läs mer >>
...........................................................
Fler länkar som kan vara av intresse:
IdeK – en intresseförening för innovation, idéer, design, kommunikation och kulturarv: Föreningen IdeK grundades 2010 med inriktning på kunskaps- och verksamhetsutveckling på det digitala området, inom kulturarvssektorn. Föreningen främjar förändringsarbete, skapar möjligheter för nya organisationskulturer samt utvecklar innovativa arbetsmodeller. Läs mer >>
Länsstyrelsen Örebro län: Riksintressen KNÖL-kommunerna: Arbetet omfattar fördjupade riksintressebeskrivningar inom de fyra KNÖL-kommunerna, Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora i Örebro län. Inom KNÖL-kommunerna finns 19 riksintressen för kulturmiljövården. Vi har valt att tematisera analysens områden utifrån fem olika huvudteman: Bergsmanslandskap; Småstadsmiljöer; Herrgårdsmiljö; Brunnsmiljö; Sockencentrum. Läs hela rapporten >>
