Skip to main content

"Siggebohyttans kök" - ny kokbok som släpps på onsdag

Nyhet   •   Jul 01, 2016 19:12 CEST

På onsdag (6 juli) kl 14.00 är det premiär och boksläpp på Siggebohyttans bergsmansgård (bilden) för Margareta Hildebrandts bok "Siggebohyttans kök” med recept ur Anna Elisabet Anderssons handskrivna receptsamling.

Margareta Hildebrandt är bosatt i Kopparberg och pensionär sedan några år. Hon var tidigare arkeolog och avdelningschef på Örebro länsmuseum med ansvar för bl.a.kulturmiljöfrågor, däribland Siggebohyttan. Margareta har gjort den kulturhistoriska utredning som resulterade i Kulturreservatet Pershyttan. Hon har också arbetat med text och illustrationer till broschyrer och sevärdheter ute i länet.

Anna Elisabet Andersson var dotter till bergsmannen Sven Olsson i Ringshyttan. Hon föddes 1838 och dog 1913. Med bergsmanssonen Per Erik Andersson, som hon gifte sig med 1857, fick hon fem barn. De bodde först i Elfhyttan, men 1870 ärvde Per Erik den storslagna bergsmansgården i Siggebohyttan, där han vuxit upp. I 17 år kom hans hustru Anna att vara husfru på gården. 

Som bergsmanshustru hade hon en ansvarsfull roll. Det krävdes organisationsförmåga och noggrann planering för att få det stora hushållet att fungera. På gården fanns som mest ett tiotal drängar och 4-5 pigor. Det var bergsmansfrun som såg till att visthusboden var välfylld och att gården hölls i ett representativt skick. Det hörde till att man tog emot alla besökare med mat och husrum.

Recepten i boken är hämtade ur bergsmansfrun Anna Elisabet Anderssons handskrivna samling av recept från åren 1853-1862. Receptsamlingen finns numera på Örebro läns museum.

Kakrecepten dominerar, som i de flesta gamla handskrivna receptsamlingar. Kakorna innehåller mängder av smör, grädde och ägg. Till en tårta eller stor sockerkaka kunde det gå åt hela 30 ägg. Bakpulver fanns inte ännu, men med många ägg kunde kakan ändå bli pösig. Som jäsmedel användes annars pottaska eller hjorthornssalt. Hemproducerat smör och grädde fanns att tillgå på en välbeställd bergsmansgård. Kakorna smaksattes med kanel, kardemumma, kryddpeppar, muskotblomma, pomeransskal och citron. Mandel och bittermandel förekommer också i många recept.

Till vardags åt man enkelt och ganska enformigt. Eller vad sägs om en diet på grovt rågbröd, smör, hemlagad ost och till det potatis och sill. Drycken bestod av mjölk och svagdricka. Dessa rätter kunde man tillaga utan recept.

Receptsamlingen innehåller också instruktioner om hur man tvättar, tar bort fläckar, tillreder skoputsmedel och en hel del annat som en husfru behövde kunna.