Pressmeddelande - 2 Augusti 2018 08:00

Nyhetskanalen lindekultur.se - ett exempel på lokala medier i nya former

När orter och intressen hamnar i ”medieskugga” eller ”vita fläckar på nyhetskartan” ökar behovet av och möjligheterna för lokala medier i nya former. Som en växande nyhets- och informationskanal för kulturlivet i Lindesbergs kommun är webbplatsen lindekultur.se ett exempel på denna trend på en mediemarknad i snabb och omvälvande förändring.

”Hyperlokal publicering - lokala medier i nya former” är ett forskningssamarbete mellan Södertörns högskola och Malmö högskola. Forskarna har kartlagt och kategoriserat ett stort antal befintliga ”hyperlokala sajter” i Sverige - sajter inriktade på nyheter från ett begränsat geografiskt område utanför de etablerade medieföretagen.

Webbplatsen/sajten lindekultur.se passar in på flera av dessa kategorier:

Lokala journalister startar eget: lindekultur.se drivs av en ideellt arbetande redaktör med lång yrkeserfarenhet som journalist och kommunikatör.
Med granskning på agendan: Ambitionen för lindekultur.se är att vara kritiskt granskande av den lokala och regionala kulturpolitiken för att främja en levande lokal kulturdebatt.
Med bygden i fokus: Som nyhets- och informationskanal för närmare 100 kulturverksamheter i Lindesbergs kommun är lindekultur.se en samlande kraft för att spegla och marknadsföra kulturlivet i Lindesberg - både i och utanför kommunen.
Lokalt inom en nisch: Både journalister och ideella krafter nischar sin lokala/regionala sajt på ett särskilt ämne - för lindekultur.se gäller det kulturlivet i Lindesbergs kommun.

Forskarnas kartläggning av ”hyperlokala sajter” i Sverige pekar ut ytterligare två kategorier som inte gäller för lindekultur.se:

Lokala medieentreprenörer: Lokala exempel är lindenytt.com som har funnits sedan 1999 och 24i.se som bevakar de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg.
Blåljus-sajter: Exempelvis frilansande nyhetsfotografer som går från att enbart sälja bilder till andra redaktioner till att lägga ut bilderna på en egen sida med en kort text och därmed bli sin egen publicist.

Uppstickare som bidrar till den lokala demokratin

Forskarna skriver i sina slutsatser i rapporten ”Här finns de hyperlokala sajterna” bland annat:

”Det finns en stor bredd när det gäller journalistiska och kommersiella ambitioner. En gemensam nämnare för många hyperlokala aktörer är det lokala engagemanget – men bilden av vad orten behöver kan skilja sig markant: Är det tuffa granskningar eller positiva speglingar som väcker stolthet? En annan gemensam nämnare är oavlönade arbetsinsatser – men även här är det stor skillnad mellan ideellt engagemang och en entreprenör som investerar tid i ett företag under uppbyggnad”.

I en uppföljande rapport - ”Hyperlokala sajter – fem typer att hålla koll på” - skriver forskarna om ”fem typer av uppstickare som branschen gärna glömmer – men inte borde”:

Sajter för deltagar- och medborgarjournalistik
Facebook-grupper
Aggregerande sajter och lokala portaler
Intressentdrivna sajter
Politiskt drivna nyhetssajter

När journalistikens traditionella affärsmodeller sviker - för vem blir det angeläget att en ort och/eller ett intresseområde (som exempelvis det lokala kulturlivet) bevakas?

”Intresset riktas allt mer mot hyperlokala nyhetssajter. Detta sker framför allt ur två olika perspektiv: Affärsmodeller – finns det nya sätt att hitta kommersiell lönsamhet inom mediebranschen? Lokal demokrati – kan sajterna bidra med lokal journalistik som uppfyller kriterier som att informera, förklara, erbjuda en arena för debatt eller granska makten?”, skriver forskarna i rapporten.

”Lokala grupper på Facebook kan användas med kreativitet av både medborgare, etablerade medieföretag och olika former av medieentreprenörer. Den lokala Facebook-gruppen kan också ses som ett mer fungerande koncept för användarproducerad journalistik, i alla fall som en nätverkskulturell version av lokala nyheter”, enligt rapporten.

För mer information om ”Hyperlokal publicering - lokala medier i nya former”>>

Lindesbergs kommun - "en normalbevakad svensk kommun"

Läs mer om redaktionell bevakning av Lindesbergs kommun >>

Institutet för mediestudier studerar tillståndet för den svenska journalistiken och har i sin senaste årsbok (2017) fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning:

I 73 av landets kommuner finns ingen regelbundet bemannad redaktion - de kan ses som vita fläckar på nyhetskartan.
Antalet anställda på de svenska nyhetsredaktionerna har minskat med sju procent eller minst 370 personer på två år.
Mer än fyra av tio kommuner upplever att dagspressens kommunbevakning blivit sämre eller mycket sämre över tid.
Raset för annonsintäkter fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008.
Läs mer om Institutet för mediestudier>>

....................................................

Allt fler "hyperlokala sajter" i Lindesbergs kommun: