Skip to main content

Demokratins skattkammare – förslaget till en nationell biblioteksstrategi

Pressmeddelande   •   Mar 07, 2019 13:50 CET

Erik Fichtelius (nationell utredare), Amanda Lind (kultur- och demokratiminister) och Gunilla Herdenberg (riksbibliotekarie). Foto: Lina Löfström Baker/KB

Strategiska satsningar på skolbiblioteken, nationella minoriteter och digitalisering. Det är några av förslagen i den nationella biblioteksstrategin, Demokratins skattkammare, som Kungliga biblioteket (KB) överlämnade till regeringen på torsdagen.

– Utredningen föreslår viktiga satsningar till försvar för demokratin och människors möjlighet att fritt verka i samhället med tillgång till kunskap och litteratur, säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg.

Utgångspunkten för arbetet har varit bibliotekslagens portalparagraf Bibliotek för alla som också är strategins vision. Målet är demokrati – alla ska kunna ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att verka i samhället på egna villkor.

Utifrån detta definierar strategin sex arbetsområden eller medel för att nå målet: Biblioteken som samhällets öppna rum samt deras betydelse för läsning, lärande och forskning. Nya nationella digitala bibliotekstjänster föreslås, liksom en stärkt gemensam infrastruktur.

Viktig roll för en fungerande demokrati

Hösten 2015 fick KB i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Arbetet har sedan dess letts av Erik Fichtelius, journalist, författare och hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap. Totalt har 14 rapporter och 10 filmer producerats.

– Bibliotekens roll för en fungerande demokrati är större i tider av propaganda och falska nyheter. Vi har publicerat flera forskningsrapporter som tydligt visar hur rätt bemannade och utrustade skolbibliotek främjar elevernas lärande. Dessutom föreslår vi statliga insatser för medieförsörjningen och åtgärder för att stärka kompetensen för lärare, rektorer och bibliotekarier med inriktning på integrering av skolbiblioteken i den pedagogiska verksamheten, säger Erik Fichtelius.

Våren 2018 publicerades ett utkast till biblioteksstrategi som under hösten följdes upp med dialogmöten runt om i landet. Utifrån dialogerna – och ett hundratal skriftliga kommentarer – togs ett slutgiltigt förslag fram, som nu har överlämnats till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

Digitala bibliotekstjänster och digitaliseringsplan

I dag presenterar KB även ett reformpaket med konkreta åtgärder utifrån strategins överväganden. Det handlar till exempel om att bygga nationella digitala bibliotekstjänster och att stärka biblioteksverksamheten för de nationella minoriteterna och urfolket samerna. En stark och likvärdig skolbiblioteksverksamhet och kompetensutveckling inom biblioteksväsendet är två andra viktiga delar.

Den tekniska omvälvning som digitaliseringen innebär utgör en stor utmaning, menar Erik Fichtelius:

– Här krävs en tioårig digitaliseringsplan så att Sverige kan komma ikapp omvärlden och leva upp till sina uttalade it-politiska mål. Sverige har halkat efter på det här området.

Biblioteken tillhör folket

– Biblioteken är samhällets öppna rum. De tillhör folket. Med sina bibliotekarier och annan personal ger biblioteken den enskilde kraft och möjlighet att fungera i samhället. Här finns både den önskade och oväntade, den bekväma och obekväma kunskapen. Detta är värt att försvara och utveckla, avslutar Erik Fichtelius.

Samtidigt som strategin offentliggörs har en helt ny dokumentärfilm premiär, Demokratins skattkammare – Jakten på Selma Lagerlöf och en nationell biblioteksstrategi, producerad av Erik Fichtelius med stöd av Filmriding. I filmen presenteras olika biblioteksverksamheter och man får följa några bibliotekariers informationssökning och de problem de möter.

LÄS HELA RAPPORTEN

Hela strategin, Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi, finns bifogad det här pressmeddelandet i pdf-format. Om du vill ladda ner den som e-bok (för bättre läsbarhet i mobiler och surfplattor) kan du göra det via söktjänsten Libris.
 
På KB:s webbplats går det att ta del av alla rapporter och filmer som har producerats inom strategiuppdraget. Där finns även reformpaketet i sin helhet. Inom ett par veckor kommer den nationella biblioteksstrategin dessutom gå att lyssna på som ljudbok.

MER INFORMATION

Erik Fichtelius, nationell utredare 
erik.fichtelius@kb.se
070-007 30 27

Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie
gunilla.herdenberg@kb.se
070-007 36 00

ETT URVAL AV STRATEGINS SLUTSATSER INOM RESPEKTIVE ARBETSOMRÅDE

Demokrati

  • De nationella minoriteternas och urfolket samernas möjligheter att behålla och utveckla sitt språk och sin kultur i Sverige ska främjas.
  • Ambitionen är att all utgivning på̊ minoritetsspråken ska vara tillgänglig via alla bibliotek genom digitalisering, som e-­böcker eller print on demand.
  • Den mångspråkiga biblioteks­verksamheten behöver nationellt stöd för att inte vara ojämlik.
  • Biblioteket ska vara en välkomnande, trygg och inspirerande plats, där alla barn bemöts med respekt och där deras frågor och förslag beaktas.

Samhällets öppna rum

  • Fler invånare än i dag bör kunna använda biblioteken och varje bibliotek bör sätta upp mätbara mål för ett ökat nyttjande.
  • De aktiviteter biblioteken erbjuder bör vara kopplade till bibliotekens kärnuppdrag för kunskaps-­ och litteraturförmedling.
  • Barns rättigheter och rätten för barn att få ta plats i biblioteken ska prioriteras.
  • Kontinuerlig kompetensutveckling måste genomföras så att bibliotekens personal kan följa den digitala utvecklingen.
  • Bibliotekens samarbete med studieförbund, författare, konstnärer och närliggande organisationer kan vidgas och utvecklas.

Läsning

  • Folkbiblioteken ska inspirera till barns fritidsläsning och kan komplettera utbildningssektorn inom läskunnighetsområdet.
  • Folkbiblioteken ska värna litteraturens konstnärliga värde och särskilt upp­muntra människors fria läsning och läsningens betydelse för hälsa och livskvalitet.

Lärande

  • Skolan behöver en utbyggd, välfinansierad skolbiblioteksverksamhet som är integrerad med pedagogiken.
  • Det krävs ökad tillgång till utbildade skolbibliotekarier och bättre samverkan med skolledning och lärare.
  • Mindre högskolebibliotek behöver få bättre och mer likvärdig tillgång till e­-resurser, vetenskapliga tidskrifter och andra digitala medier.
  • Bibliotekens verksamhet för att ge handledning i hur man hanterar digitala verktyg och värderar information och källor ska utvecklas och stärkas.

Forskning

  • Alla hinder för öppen tillgång till den offentligt finansierade forskningen måste undanröjas.
  • Vetenskaplig publicering är en av forskningsbibliotekens huvuduppgifter och uppdraget måste ges ett större utrymme.
  • De offentligt finansierade specialbibliotekens kompetenser och samlingar ska vara tillgängliga för alla.
  • Genom ett öppet vetenskapssystem skapas redskap att möta kunskapsresistens och filterbubblor.

Nationella digitala bibliotekstjänster

  • Sverige bör liksom våra nordiska grannar bygga gemensamma nationella digitala bibliotekstjänster anpassade för olika målgrupper.
  • Sverige bör under en tioårsperiod digitalisera det mesta som har getts ut i landet. Inte bara kulturarvet, utan nationens hela kunskapsarv i böcker, tidningar och offentligt tryck ska vara digitalt tillgängligt för hela befolkningen.
  • Biblioteken ska vara en del av hela samhällets digitaliseringsstrategi och en av de centrala samhällsinstanser som leder förflyttningen till ett nytt informations-­ och kunskapssamhälle.
  • Den stränga sekretess som gäller för biblioteken beträffande vilken litteratur som lånas av enskilda personer måste försvaras.

Gemensam infrastruktur

  • Tillsätt skyndsamt en utredning för att reformera och modernisera den nuvarande pliktlagstiftningen.
  • Skapa en hållbar och samlad struktur för bibliotekarieprofessionens konti­nuerliga kompetensutveckling genom inrättandet av ett oberoende fort­bildningsinstitut för bibliotekarier.
  • En logistiskt modern, effektiv och ut­vecklad depåverksamhet på̊ nationell nivå̊ behöver övervägas.
  • Den nationella biblioteksmyndigheten behöver ett tydligare uppdrag att stödja hela biblioteksväsendet med infrastruktur, juridik, metadata, kompetens, utveckling, forsknings­stöd och förmedling av bidrag.
  • Litteraturbankens verksamhet bör säkras genom statlig finansiering.
  • Det behövs en ökning av antalet studieplatser i biblioteks-­ och informationsvetenskap. Möjligheter för en ökad kulturell och språklig mångfald i studentgrupperna måste bli bättre.
  • De statliga riktade anslagen bör förändras från tillfälliga bidrag till mer generella och fasta anslag för biblioteksutveckling och forskning.

Reformförslag

En nationell strategi förverkligas genom konkreta åtgärder. Därför överlämnar KB också ett förslag till reformpaket med inledningsvis sex reformer till en årlig kostnad av 250 miljoner kronor:

  • Stärkta skolbibliotek
  • Stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk
  • Stärkt mångspråkig biblioteksverksamhet
  • Stärkta nationella digitala bibliotekstjänster
  • Stärkt nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteksväsendet
  • Stärkt nationell biblioteksmyndighet


Kungliga biblioteket

Kungliga biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek. Vi samlar in, bevarar och tillgängliggör allt som ges ut i Sverige, från handskrifter, böcker och tidningar till musik, tv-program och bilder. Dessutom har vi utländskt material med svensk anknytning.

KB är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. Som nationalbibliotek utvecklar och främjar vi samverkan i den svenska bibliotekssektorn.