Nyanlända barn får inte den vård de har rätt till

Asylsökande och papperslösa barn har enligt lag rätt till vård på samma villkor som bofasta barn. Detta är också en mänsklig rättighet enligt Barnkonventionen. En ny rapport från Barnombudsmannen visar att psykisk ohälsa är mycket vanligt bland nyanlända barn både ensamkommande och barn i familj och såväl pojkar som flickor.

Den psykiska hälsan är ett av de största hälsoproblemen bland nyanlända barn och unga. Svåra minnen från flykt och hemland med upplevelser av krig, tortyr, svåra strapatser och övergrepp under flykten leder för många till dålig hälsa och psykiska svårigheter bl.a. PTSD. Den psykiska hälsan försämras ofta under tiden i Sverige och förblir många gånger obehandlad. Asylprocessen med dess ovisshet och väntan påverkar den psykiska hälsan klart negativt. En annan viktig faktor för otrygghet är för många barn att de tvingas till upprepade uppbrott och flyttar även efter ankomsten till Sverige.

Bristande kunskaper hos lärare, elevhälsan, HVB-personal, socialarbetare och gode män liksom bristande resurser inom barn- och ungdomspsykiatrin samt avsaknad av samordning av hälsoundersökningar och samverkan mellan berörda och ansvariga parter innebär att ensamkommande barn med behov av stöd, vård och behandling inte erbjuds den vård och rehabilitering som de har rätt till.

Barn berättar att de inte känner till att de har rätt till hälso- och sjukvård och att de nekats vård eller att de inte fått någon hälsoundersökning, även om de vistats länge i Sverige. Trots att detta är välkänt sedan många år, är det fortfarande stora skillnader i landet. Kunskapen är fortsatt låg på många håll. Detta leder till att barn inte får den hälso- och sjukvård de har rätt till. Detta beror bl.a. enligt BO:s rapport på dålig kunskap om hälsoundersökningarnas innehåll och att vissa lokala rutiner t.o.m. utesluter asylsökande eller att ta sig an psykiska problem hos barnen.

Ensamkommande barn och unga får inte tillräcklig information och kunskap om sina rättigheter till bästa möjliga hälsa och om den hälso- och sjukvård som de har rätt till. Även det en mänsklig rättighet som inte uppfylls och respekteras.

Rapporten presenterar viktiga förslag för att stärka elevhälsan och förbättra hälsoundersökningar. Vidare är det viktigt att säkerställa tillgång till traumafokuserad behandling och traumamedveten omsorg.

Vi kan även konstatera att den utdragna asylprocessen bidrar till och förstärker den psykiska ohälsan för många barn och unga. Detta är ett fullständigt oacceptabelt faktum, som innebär ett brott mot Barnkonventionen och inte uppfyller kravet på att beakta barnets bästa. Det är därför nödvändigt att lagstifta om en tidsgräns för hur länge en asylutredning som berör ett ensamkommande barn får pågå. Utredningar om ensamkommande barn bör genomföras på maximalt fyra månader, såsom kravet är för utredningar om barns behov av skydd och stöd enligt socialtjänstlagen.