Allvarliga konsekvenser för vården när skyddsbehövande får annan status

De nya lagarna där människor som behöver skydd istället ska pressas in i andra uppehållstillstånd leder till allvarliga konsekvenser för människors hälsa - och för Sveriges sjukvårdssystem.

I dagarna skickade SKL ut sitt ställningstagande kring konsekvenser för vården av den så kallade gymnasielagen. Istället för att återgå till den ordinarie lagen eller bevilja amnesti beslutade regeringen att skapa ett undantag i gymnasielagen. De skyddsbehövande unga från Afghanistan ska därmed, istället för att få skydd, få möjlighet att ses som vilken utbytesstudent som helst. Resultatet är att de alltså också borde ha de försäkringar som krävs och att de därmed ska ses som fullbetalande i vården.

- Det är bra att SKL är tydliga med vad de rättsvidriga konsekvenserna blir av den mycket ogenomtänkta tillfälliga lagen och dess följdlagstiftningar blir. Däremot är det såklart inte acceptabelt att dessa redan utsatta människor ska nekas vård och det är oklart varför de inte skulle få LMA-kort, säger Eliot Wieslander, generalsekreterare på Läkare i Världen.

De ca 3000 unga ensamkommande, som idag lever som papperslösa och fyllt 18 under Migrationsverkets handläggningstid, kommer alltså inte längre få sin rätt till vård respekterad om riktlinjerna från SKL följs. Förändringen beror på att de inte längre är papperslösa eller asylsökande, som är grupper som har rätt till vård. Istället kommer de att börja räknas som besökande tredjelandsmedborgare, det vill säga samma kategori som andra personer som besöker Sverige för att studera.

- Vi har sett att begränsningslagen har en mängd liknande problem. Som arbetssökande och studerande har du självklart inte samma starka rättigheter som när du beviljas skydd, säger Eliot Wieslander.

Sådana besökare har bara rätt till akutvård i Sverige, och måste betala för den själva. Beslutet innebär att dessa 3000 personer får laglig rätt att stanna i Sverige, men blir av med sin rätt till vård. De kommer nu att behöva betala tusentals kronor för enkla läkarundersökningar, och ännu mer för faktiska behandlingar på sjukhus. Långsiktiga behandlingar har landstingen ingen skyldighet att ge besökande tredjelandsmedborgare.

- När människor med skyddsbehov inte får skydd blir det såhär. Problemet är ju att vi tar till dåliga lösningar som får dåliga konsekvenser. Börjar vi tulla på de mänskliga rättigheterna faller också övriga rättigheter, säger Eliot Wieslander.

Sedan 2013 har papperslösa samma rätt till vård som asylsökande, något som täcker in en stor del av akut- och primärsjukvård. Landstingen kompenseras för denna vård. Nu blir det istället landstingen som själva kommer vara tvungna att bära kostnaderna som många gånger kommer att flerdubblas eftersom tidig behandling alltid är billigare än när hälsotillstånd drivs till att bli akuta.

Frågan är högst aktuell med tanke på EU-toppmötet på torsdag där Sverige förväntas underteckna ytterligare inskränkningar av rätten till skydd.

- Här måste alla vi som vill ha lag och rätt istället för populistisk retorik sätta stopp. Vi har internationell och nationell rätt av bra skäl. Det är inte något som ska ändras utan noggrann konsekvensanalys. Vi måste snarast gå tillbaka till vår ordinarie asyllag så vi kan få stopp på den här sortens ogenomtänkta situationer, säger Eliot Wieslander.

--

De 9000 ensamkommande unga personer som varit en följetong i svenska medier fick den 7 juni en ny möjlighet att stanna i Sverige. Detta genom en riksdagsbeslut. De cirka 9000 personerna hade tidigare fått sin asylansökan nekad av Migrationsverket, migrationsdomstolen och migrationsöverdomstolen. Dessa kan ansöka om att få färdigställa studier på gymnasienivå i Sverige, vid sidan av de vanliga reglerna. Lagen träder i kraft den 1 juli och möjligheten att ansöka gäller fram till den 1 september.

Beslutet gäller de minderåriga ensamkommande som anlänt i Sverige före den 24 november 2015, som fått ett beslut om utvisning. Övriga har ännu inte fått någon möjlighet till skydd.