Skip to main content

En humanitär julkalender: Klimatet – en humanitär fråga

Nyhet   •   Dec 04, 2019 12:34 CET

Till exempel i sjukhuset Shamwana i Kongo-Kinshasa har diselgeneratorn, som förbrände 1 000 liter diesel i månaden för att hålla medicinerna kalla, bytts ut mot solpaneler. Bild: Per-Erik Eriksson / Läkare Utan Gränser

LÄKARE UTAN GRÄNSERS HUMANITÄRA JULKALENDER

En gravid kvinna i Haiti når inte fram till sjukhuset i tid. En man i Irak trampar på en mina. En sjuksköterska på Lesbos biter ihop när ännu ett barn med självskadebeteende tas emot på kliniken.

Tusentals människoöden. Läkare Utan Gränsers vardag. I den här humanitära julkalendern vill vi ge er en inblick i vårt arbete och i våra patienters verklighet. Varje dag mellan 1 och 24 december publicerar vi en text eller en bild som alla berör några av vår tids viktigaste frågor.

Vill ni veta mer? Hör av er på presstelefonen 070-833 77 40.


Lucka 4 - Klimatet – en humanitär fråga

Extrema väderförhållanden, insektsburna sjukdomar, översvämningar eller torka som driver människor på flykt. Klimatförändringarna inverkar också på vårt arbete som medicinsk humanitär organisation och skapar nya utmaningar. Men hur tacklar Läkare Utan Gränser de nya utmaningarna och vad gör vi för att minska vårt eget klimatavtryck?

Från cyklonen Idai i Moçambique till Honduras – där den förlängda regnsäsongen har lett till ett massivt utbrott av denguefeber – ser Läkare Utan Gränser klimatförändringens inverkan i sitt arbete. 2016 grundades en klimatarbetsgrupp inom organisationen för att kartlägga hur klimatet påverkar människors hälsa och därmed insatserna.

En rapport som gruppen publicerade i den medicinska tidskriften The Lancet visade att hundratals miljoner människor redan påverkas negativt av uppvärmningen. Till exempel beräknas 422 miljoner människor vara undernärda på grund av klimatrelaterade problem i matproduktionen. Sjukdomar sprider sig också snabbare både vid översvämningar och torka. Vid översvämningar ökar risken att vattenburna sjukdomar som kolera sprids och vid torka använder fler människor samma vattenkällor, så även då ökar risken för smittospridning.

Rapporten visade dessutom att Läkare Utan Gränser är verksamt i många av de områden där klimatförändringen väntas slå till hårdast. Där blir behoven större och organisationen behövs mer än någonsin.

Men vad gör då Läkare Utan Gränser för att minska sitt eget klimatavtryck? Organisationen utvecklar som bäst ett verktyg för att kunna mäta och hålla koll på vårt avtryck. I den hippokratiska eden ingår löftet att avstå från att göra skada, och det är något organisationen vill hålla fast vid också när det kommer till klimatet. Därför har Läkare Utan Gränser för avsikt att minska klimatavtrycket utan att försumma det medicinska humanitära uppdraget.

Hittills har det konkret handlat om att installera hållbara energisystem på fler av våra sjukhus. På många ställen har dieselgeneratorn fått ge vika för solenergi – en lösning som dessutom i vissa fall blir billigare på sikt. Det är ändå klart att mer behöver göras och att klimatgruppen inom Läkare Utan Gränser driver på för att omställningen ska ske snabbt. Till exempel kan det vara frågan om omorganiseringar som minskar antalet flygresor, eller att använda resurserna så effektivt som möjligt för att minska på avfallet.

Om du blev intresserad och vill höra mer om vårt arbete med solpaneler i projekt finns Per-Erik Eriksson, konsult för vår innovationsenhet tillgänglig för intervjuer. Ring presstelefonen 070-833 77 40 för intervjuförfrågningar.