Kartläggning av läkemedelsbehandling av barn på sjukhus

Läkemedelsbehandlingen av barn på sjukhus bygger idag på mångårig såväl nationell som internationell erfarenhet. En ny studie visar att hälften av de läkemedel som ordineras till barn i svensk sjukhusvård inte har undersökts i kliniska prövningar. Det är därför önskvärt med fler studier på barn och att läkemedel utvecklas som är särskilt anpassade till barn.

Nyligen har en nationell studie publicerats som handlar om kartläggning av barns läkemedelsbehandling i slutenvård (1). Studien är en del av en europeisk kartläggning av läkemedelsanvändning hos barn som inleddes i samband med introduktionen av en ny EU-lagstiftning med krav på att läkemedel också utvecklas för barn. Studien har mätt i hur stor utsträckning barn i Sverige erhåller läkemedel som ej är godkända. Det omfattar läkemedel som förskrivits på licens eller är apoteksberedda. Även så kallad off-label användning har undersökts, dvs läkemedel som används på ett sätt som ej är i enlighet med den godkända produktresumén. Syftet med studien var att identifiera områden där behoven av studier och kunskapsgenomgångar är störst.(1).

I den rikstäckande tvärsnittsstudien kartlades alla läkemedelsordinationer (n= 11294) som gavs till barn (n=2947) 0-18 år gamla på sjukhus under fyra dygn vid två olika tillfällen 2008 (1). Barnen erhöll i medeltal 3,8 läkemedelsordinationer. Omkring 12 % av ordinationerna var paracetamol, den i särklass vanligast ordinerade läkemedelssubstansen. Paracetamol har undersökts i kliniska studier och tillhandahålls i beredningsformer som är anpassade för barn ner till en vikt på 5 kg. Glukoslösningar och elektrolytlösningar för intravenöst bruk, följt av morfin och ibuprofen var därefter de vanligaste ordinerade läkemedlen. Vanligaste anledningar till läkemedelsordination i studien var smärta och infektioner.

Två av tre barn erhöll läkemedelsbehandling som var otillräckligt dokumenterad för barn (off-label, licensförskrivet eller apoteksberett läkemedel). Närmare hälften (49 %) av all förskrivning utgjordes av läkemedel som är otillräckligt dokumenterade för barn. Den vanligaste anledningen till läkemedelsbehandling klassificerades som off-label var total avsaknad av uppgift rörande barn i produktresumén.

Spädbarn och yngre barn erhöll störst andel ordinationer av otillräckligt dokumenterade läkemedel. En anledning till detta är brist på anpassade läkemedelsformer och doser till de allra yngsta barnen. Smärtläkemedel förskrevs mest utan stöd i produktresumén (off-label). Andra områden med en hög andel off-label-användning var läkemedel som ges vid hjärtkärlsjukdomar och elektrolyt- och glukoslösningar.

Behandling med läkemedel off-label, på licens eller apoteksberedda läkemedel är inte synonymt med en mer riskfylld behandling då denna ofta baseras på en omfattande nationell och internationell erfarenhet. Det finns dock en risk att avsaknaden av lättåtkomlig kvalitetssäkrad produktinformation med exempelvis dosrekommendationer kan leda till osäkerhet i till exempel akuta situationer. Läkarna har en mångårig erfarenhet av att behandla barn med läkemedel under dessa förutsättningar och behovet av att öka kunskapen om barns läkemedelsbehandling har betonats av sjukvården.

Studien påvisar ett flertal kunskapsluckor inom olika terapiområden för barn. Dessa kommer att lyftas och arbetas vidare med inom ramen för regeringsuppdraget om att ”utvidga kunskapen om barn behandling med läkemedel” i den nationella läkemedelsstrategin (2). 

Referenser

¹ Kimland E, Nydert P, Odlind V, Böttiger Y, Lindemalm S. Paediatric drug use with focus on off-label prescriptions at Swedish hospitals - a nationwide study; Acta Paediatr. 2012 Mar 8 (Epub ahead of print).

² Nationella läkemedelsstrategin: Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning

Kontakta oss

Elin Kimland
Projektkoordinator
018-17 47 67