Goda förutsättningar för strukturerad uppföljning av nya läkemedel

Rapporten beskriver ett antal projekt för införande och uppföljning som redan idag finns i den svenska sjukvården, samt på vilket sätt modellerna skulle kunna utvecklas och användas på nationell nivå för en mer ändamålsenlig användning av nya läkemedel i hälso- och sjukvården.  

Utredningen har utvärderat ett antal regionala modeller som initierats i sjukvården. Läkemedelsverket har även studerat uppföljning inom kvalitetsregister, av vissa särläkemedel samt hämtat in erfarenheter från andra europeiska länder.  

– Vi har sett goda regionala exempel på ordnat införande i sjukvården men formerna för uppföljning behöver utvecklas, säger projektledare Nils Feltelius vid Läkemedelsverket. Den viktigaste slutsatsen är att det måste till en tydligare ansvarsfördelning mellan de aktörer som har ansvar för uppföljning av läkemedel.

Rapporten föreslår också att patienternas erfarenheter systematiskt tas till vara vid uppföljningen. Detta är särskilt viktigt när behandlingen blir mer individualiserad t ex utifrån ärftliga faktorer. En annan viktig aspekt som rapporten tar upp är att beslutet om strukturerad uppföljning måste tas tidigt, helst redan innan ett läkemedel godkänns, som en naturlig del av ett läkemedels livscykel.

– En strukturerad uppföljning syftar till att förbättra användningen av läkemedel i termer av effekt, säkerhet, kostnader och följsamhet till behandlingsriktlinjer. Den här rapporten utgör ett underlag för beslut om nationella modeller, men kan också fungera som underlag för fortsatta regionala initiativ, säger Nils Feltelius.

Uppföljningen måste tidigt förankras med berörda verksamheter och professioner och positiva drivkrafter förstärkas, exempelvis genom att möjligheterna till forskning förbättras och att uppföljningsdata ger ett tydligt kliniskt mervärde.

Eftersom det finns EU-gemensamma regulatoriska krav på läkemedel understryker rapporten att man måste ta hänsyn till detta även när man utformar nationella uppföljningar. Genom att skapa en god uppföljningsmiljö för nya läkemedel kan det öka möjligheterna till att läkemedelsutveckling förläggs till Sverige.

Denna rapport fokuserar främst på strukturerad uppföljning, och under våren 2014 slutförs ett NLS-projekt som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL) med fokus på ordnat införande. Tillsammans ger dessa projekt en bra grund för fortsatt arbete inom Nationella läkemedelsstrategin för förbättrad användning av nya läkemedel.

Relaterad information

Slutrapport - Ordnat införande och strukturerad uppföljning av nya läkemedel 

Bilaga I 

Bilaga II 

Bilaga III 

Bilaga IV 

NLS 6.2 

Kontakta oss

Nils Feltelius
docent, projektledare
018-17 46 30