Uppdaterad rekommendation för läkemedelsbehandling av adhd

Under senare år har antalet barn, ungdomar och vuxna i Sverige som fått diagnosen adhd (attention deficit hyperactivity disorder – uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet) ökat. I takt med detta har alltfler patienter fått läkemedel mot adhd. Ny forskning, nya läkemedel och utökade indikationer har tillkommit, varför den tidigare behandlingsrekommendationen nu har uppdaterats.

Denna uppdaterade behandlingsrekommendation bygger på dokumentation som utgjort grunden för läkemedlens godkännande, vilket avspeglas i läkemedelsmonografier och produktresuméer. Rekommendationen baseras också på publicerade studier, publicerade kunskapsdokument såsom SBU-rapporten nr 217 och Socialstyrelsens beslutsstöd, samt expertgruppens samlade erfarenhet av behandling av barn, ungdomar och vuxna med adhd.

Läkemedelsbehandling av barn, ungdomar och vuxna med adhd

Läkemedelsbehandling ska individualiseras och utgöra en komponent i ett multimodalt behandlingsprogram. Den ska bygga på samverkan med patienten och lyhördhet för patientens livssituation och upplevelse av behandlingen. Läkemedelsbehandlingens effekter och biverkningar bör regelbundet utvärderas gentemot uppsatta behandlingsmål och uppföljning av effekt och säkerhet i hälsodata- och kvalitetsregister är angeläget.

Störst erfarenhet finns av behandling med metylfenidat och det finns också fler vetenskapliga studier av metylfenidat jämfört med de övriga substanserna. Metylfenidat är förstahandsval för behandling av barn, ungdomar och vuxna, men atomoxetin kan vara förstahandsval i utvalda fall.

Säkerhetsaspekter vid läkemedelsbehandling av adhd

Säkerhetsprofilen på kort sikt för läkemedel som är godkända för behandling av adhd är förhållandevis väl undersökt. Få allvarliga biverkningar har rapporterats vid användning av adhd-läkemedel, på kort och längre sikt. Risken för kliniskt betydelsefulla hjärt-kärlbiverkningar är liten men måste alltid värderas innan behandling inleds. Metylfenidat, lisdexamfetamin, dexamfetamin (centralstimulerande läkemedel, CS-läkemedel) och atomoxetin kan negativt påverka längdtillväxten hos barn.

Med hänsyn till CS-läkemedels verkningsmekanismer måste risken för skadligt bruk eller beroende samt felaktig användning (till exempel spridning) värderas före och under behandling. Vid samtidigt skadligt bruk eller beroende måste risken för felanvändning vägas mot risken för underbehandling av adhd.

Varför uppdaterad behandlingsrekommendation?

När den tidigare behandlingsrekommendationen publicerades 2009 var endast metylfenidat och atomoxetin godkända för behandling av barn och ungdomar. Sedan dess har båda substanserna godkänts för behandling också av vuxna.

Därtill har lisdexamfetamin godkänts för behandling av såväl vuxna som barn och ungdomar och ett läkemedel med dexamfetaminsulfat har godkänts för behandling av barn och ungdomar. Guanfacin, med fördröjd frisättning, godkändes i september 2015 för behandling av barn och ungdomar med adhd.

• Behandlingsrekommendation: Läkemedel vid adhd

  Kontakta oss

  Jane Ahlqvist-Rastad
  Specialistläkare, senior expert
  Läkemedelsverket
  Telefon: 070-694 73 85

  Julia Barroso
  Specialistläkare, utredare
  Läkemedelsverket
  Telefon: 072-506 99 64

  För frågor som rör förskrivningsmönster av adhd-läkemedel i Sverige:

  Peter Salmi
  Socialstyrelsen
  Telefon: 075-247 38 87

  Kontaktuppgifter till följande personer kan fås vid förfrågan:

  Kerstin Arnsvik Malmberg
  Överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri
  BUP Skärholmen

  Johan Franck
  Professor, verksamhetschef
  Karolinska Institutet, Stockholm

  Ylva Ginsberg
  Överläkare, klinisk postdoktor
  Karolinska Institutet, Stockholm
  samt Stockholms läns landsting