Antalet utsatta EU-medborgare i Skåne har minskat

Länsstyrelsen Skånes lägesbild visar att antalet utsatta EU-medborgare i Skåne som saknar uppehållsrätt i Skåne har minskat. För dem som fortfarande finns kvar i länet är situationen svår på flera olika sätt.

Samtliga länsstyrelser har fått i uppdrag att ta fram en lägesbild när det gäller utsatta EU-medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige. Lägesbilden innehåller bland annat information om förekomst, uppgifter om målgruppens ursprung samt om det finns någon samverkan i regionen för att möta gruppens behov.

– Det har varit ett svårt uppdrag att genomföra, bland annat eftersom det saknas en tydlig definition om vad en utsatt EU-medborgare är. Det är inte heller tydligt vem som har och vem som inte har uppehållsrätt. Det är därför svårt att med säkerhet säga hur många personer det finns, säger Margareta Johansson utvecklingsstrateg på Länsstyrelsen.

– Sedan är det personer som rör sig mellan kommuner och mellan länder. För att försöka få en samlad bild har vi vägt samman information från många källor. Om siffror ska nämnas kan det röra sig om cirka 600-800 personer som befinner sig i Skåne. 

Minskat tiggeri och färre personer

Trots vissa oklarheter kring definitioner konstateras att antalet utsatta medborgare har minskat i länet. Det är också färre personer som tigger, framför allt beroende på minskad generositet från omgivningen. Istället för att tigga har man på flera platser noterat att personer istället säljer hantverksprodukter, bland annat stickade sjalar och flätade korgar. En annan inkomstkälla är försäljning av knappar med olika budskap och att man pantar burkar och flaskor.

Majoriteten från Rumänien

Kartläggningen visar också att majoriteten av de utsatta EU-medborgarna kommer från Rumänien. Ett mindre antal kommer från Bulgarien och det finns även uppgifter om enstaka personer från andra länder, exempelvis Polen och Slovakien.

En utsatt grupp

Precis som titeln på uppdraget avslöjar rör det sig om en utsatt grupp på flera olika nivåer. 

– Fattigdom är den gemensamma nämnaren, säger Margareta Johansson.

Det finns bland annat uppgifter om att gruppen utnyttjas till svartarbete under slavliknande förhållanden, att bostadssituationen är undermålig och att många lider av hälsoproblem. Det konstateras också att rumänska kvinnor dominerar bland de utländska medborgare som utnyttjas i prostitution eller människohandel.

Under hösten kommer Länsstyrelsen Skåne ta fram en ny lägesbild över situationen. Samtidigt kommer man att anordna seminarier för att sprida kunskap utifrån de behov som har framkommit.

– Långsiktigt finns naturligtvis lösningen på problemen i hemländerna. Men dit är vägen lång, säger Margareta Johansson.

Här kan du läsa rapporten

För mer information, kontakta Margareta Johansson, utvecklingsstrateg på Länsstyrelsen Skåne, 010-2241408