Växjö kommun satsar minst på skolan i Kronobergs län

Kommunerna i Kronobergs län satsar olika mycket på skolan. Minst satsar Växjö kommun, visar ny statistik från SKL som Lärarförbundet analyserat.

Statistiken visar att det varierar stort hur mycket kommunerna i landet lägger på utbildning. Genom att jämföra den så kallade standardkostnaden med vad varje kommun faktiskt satsar på skolan, kan vi jämföra kommunerna med varandra.

Inom Kronobergs län finns det variationer vad gäller satsningarna på skolan. Växjö kommun satsar minst med ett påslag på 18 procent, medan Markaryds kommun satsar mest med ett påslag på 33 procent. Genomsnittet för alla kommuner i länet är 26 procent.

Grafiken visar hur länets kommuner förhåller sig till rikssnittet, mätt i procentenheter.

Två av tre föräldrar beredda att flytta

Skolan är en viktig faktor när människor väljer bostadsort. En ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Lärarförbundet visar att två av tre föräldrar till barn i skolålder kan tänka sig att flytta till en annan kommun för att få tillgång till en bättre skola.

– Det här är en oerhört viktig signal till alla kommunpolitiker. Man måste satsa på skolan för att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Att en del kommuner väljer att satsa mindre än sina grannkommuner gör att de får svårt att konkurrera om livsviktig lärarkompetens och ett starkt befolkningsunderlag, säger Johanna Jaara Åstrand.

Inga större förändringar under mandatperioden

Om man ser på hur satsningarna på skolan förändrats över mandatperioden så satsar kommunerna i Kronobergs län ungefär lika mycket nu som för fyra år sedan. År 2013 hade länets kommuner ett genomsnittligt ett påslag på 24 procent jämfört med 26 procent år 2017.

– Ett val står för dörren och ingen politiker kan blunda för den enorma lärarbrist som råder. Lärarbristen påverkar både kvaliteten på undervisningen och arbetsmiljön. Det går inte att spara bort lärarbristen, varje kommun måste lägga upp en kompetensförsörjningsplan med tydliga åtgärder för högre löner och lägre arbetsbelastning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Analysen baserar sig på den så kallade standardkostnaden som är ett mått för vad skolan borde kosta i en kommun utifrån lokala förutsättningar. Denna schablonuträkning påverkas bland annat av hur många barn i skolålder det bor i kommunen. I vår analys har vi jämfört respektive kommuns standardkostnad med den faktiska kostnaden för skolan. 

Mer om vad standardkostnaden innebär kan du läsa om här

Hela granskningen finns på vår temasida