Löneutveckling och arbetstid bakom lärarflykt

Idag gick de båda lärarorganisationerna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, ut och lyfte lärares arbetsmiljö och det faktum att många välutbildade och erfarna lärare väljer att lämna läraryrket.

Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner intervjuades i Ekot och varnade för lärarbrist.

Hon säger där  bland annat:

”Allt fler utbildade lärare väljer bort läraryrket, enligt nya siffror. Samtidigt pekar flera prognoser på en brist inom lärarkåren framöver. De lärare som till exempel provar på ett annat yrke en tid kommer sällan tillbaka till skolan.”

Förbundet ser allvarligt på de siffror från SCB som redovisas idag över hur många lärare som lämnat yrket.

”Sverige kan vara är på väg in i en akut lärarbrist, vilket riskerar drabba skolans verksamhet allvarligt”, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner i ett pressmeddelande.

16 procent av lärarkåren har lämnat yrket och skolan. Det är drygt 37 500 behöriga lärare.

I en tidigare undersökning från Lärarnas Riksförbund för några år sedan visade det sig att 32 000 lärare lämnat yrket. Den siffran ökar nu kraftigt. Nu är det 5 000 fler som lämnat yrket. Samtidigt beräknas det vara en brist på 46 500 behöriga lärare om åtta år.

”Det är lärarna i grund och gymnasieskolan som lämnar yrket. Vi är mitt i en avtalsrörelse. Nu har skolhuvudmän och arbetsgivare som Stockholms stad ett stort ansvar att visa vägen för högre löner”, säger Metta Fjelkner.

Även kollegan Lärarförbundet är, som sagt, ute i samma fråga. I Svenska Dagbladet säger Eva-Lis Sirén att:

”Vi har ett löneläge som är avrekryterande. Det är också så att man måste rensa bland lärares arbetsuppgifter, och låta lärarna ägna sig åt läraruppdraget, inte minst för elevernas skull.”

Givetvis är frågan om lärarflykten komplex. Den handlar om både lön och arbetsvillkor som anses för dåliga.  Just nu talas det mycket om lön.

Kravet om att lärarlönerna måste upp är viktigt i det yrkande för kommunal sektor som överlämnats till arbetsgivarsidan av Lärarnas Samverkansråd. Men också arbetsmiljön är central. Yrkandet tar upp både lön och arbetsvillkor. Läs mer om yrkandets huvudsakliga innehåll.

Dessutom finns det förhoppningsvis ett samspel mellan underskott och högre lärarlöner. I de flesta sektorer brukar utbud och efterfråga vara viktiga som styrande faktorer. Men ibland kan man undra om det finns en vilja att tävla om lärarna. Förhoppningsvi kan lärarlegitimationen förbättra situationen.