Bättre villkor för lärare blev sänkt reallön

I Göteborg missgynnas grundskolans och gymnasiets lärare, de ansvariga bryr sig inte om att lönerna för just lärarna i gymnasiet och grundskolan ligger mycket dåligt till i en nationell jämförelse. Dessa grupper har halkat efter och fortsätter halka efter i Göteborg, liksom i övriga landet.

Och lika illa ser det ut i Stockholm. Där har oppositionen tagit fram nya siffror från löneöversynen för 2011 som visar att lärarna på grundskolan och gymnasiet fått en reell lönesänkning istället för lönehöjning. Utfallet 1,62 procent innebär en tydlig lönesänkning mot inflationen, som är cirka 2 procent.

Samtidigt säger politiker över hela landet att man vill satsa på lärarna. Så här ser alltså den satsningen ut i verkligheten.

Fagra löften

Vi står inför ett gigantiskt generationsskifte, framför allt inom gymnasieskolan, och i våra två största och folkrikaste städer har man inte förstått vad den förda lönepolitiken innebär.

Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm lovade i början av 2011 att man skulle satsa på höjda lärarlöner. Vi känner igen retoriken, vi har hört den förut:

”Bra lärare måste få bra betalt. Därför lägger vi nu fram ett kraftfullt åtgärdspaket i Stockholms skolor.” Detta paket ledde till alltså till att lärarna fick reella lönesänkningar. Lärarnas Riksförbund anser att det är häpnadsväckande hur illa retoriken och praktiken hänger ihop. Här säger ord och handling helt olika saker. Löneutfallet är ett hån mot lärarkåren – och tyvärr inte bara i alliansstyrda Stockholm.

Göteborg förbigår lärarna

I S-styrda Göteborg är det också illa. Där tänker man – återigen – förbigå grundskollärarna och gymnasielärarna, som redan har relativt låga löner i Göteborg. I stället satsar man på förskolan. I Göteborg planerar kommunen att satsa en halv procent mindre på lärarna i grundskola och gymnasieskola. Anledningen till satsningen på barnomsorg och förskola anges vara att man vill ge utrymme för att kompensera för osakliga löneskillnader inom de kvinnodominerade yrkesområdena, samt för att möta löneutvecklingen.

Situationen i Stockholm och Göteborg är inget undantag, utan snarare norm i den kommunalt styrda skolan. Och dessvärre ser vi ingen skillnad i de fristående skolorna.

Dessa siffror och fakta måste sätta ytterligare press på arbetsgivarna att verkligen visa att man satsar på högre lärarlöner i den pågående avtalsrörelsen! Annars är chansen försutten och Sveriges lärarkår kommer att säga ifrån.

Målet med denna avtalsrörelse måste vara att flytta fokus i den svenska skoldebatten till att handla om eleverna och hur vi utvecklar svensk skola istället för att debattsidor, bloggar och sociala medier fylls av lönekrav och desperata rop från lärare vars arbetstid inte rymmer alla de administrativa sysslor som lärare fått ålagda sig. För att nå dit vi alla vill nå krävs tydliga lönepåslag för lärarna på grundskolan och gymnasiet.

Lång väg till handling

Många ledande politiker talar sig varma för att läraryrket måste uppvärderas, att fler av de allra duktigaste studenterna måste välja lärarutbildningar framför statusutbildningar. Därifrån till att verkligen göra något åt lärarlöner är vägen lång.

På medlemsmöte efter medlemsmöte är rejält höjda lärarlöner en stor och viktig fråga. Svaret på varför lärare har så låga löner kan bara ges av arbetsgivarna. Det är nämligen arbetsgivarna som sätter lön. Ingen annan.

Metta Fjelkner
ordförande Lärarnas Riksförbund

Gunnar Valinder
ordförande Lärarnas Riksförbund Göteborg

BAKGRUND
Lärarna är sist ut i årets avtalsrörelse. De båda lärarorganisationerna Lärarnas Riksförbund (Saco) och Lärarförbundet (TCO) förhandlar gemensamt genom Lärarnas Samverkansråd med arbetsgivarna SKL.
I dag, onsdag, samlas de bådas beslutande församlingarna förbundsråd, respektive representantskap för att diskutera hur man ska gå vidare i avtalsrörelsen. Ännu har inga bud överlämnats.