Friskolorna borde sätta press på kommunerna och stoppa lärarslaveriet

Idag presenteras SCB-siffror som visar att gymnasielärare tjänar mindre i friskolor än i kommunala skolor, och det visar sig att dessa löneskillnader har ökat. Denna utveckling är beklaglig. Tvärtom borde friskolorna gå före. Oavsett förklaringsmodell, lärarnas ålder, friskolornas vinstintresse eller annat så är detta oacceptabelt. Det skriver Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Idag presenterar SCB-siffror som visar att gymnasielärare tjänar mindre i friskolor än i kommunala skolor, och det visar sig att dessa löneskillnader har ökat. Det är tidningen Dagens Samhälle som har jämfört lönestatistik för alla privat och kommunalt anställda lärare. Denna utveckling är beklaglig. Tvärtom borde friskolorna gå före. Oavsett förklaringsmodell, lärarnas ålder, friskolornas vinstintresse eller annat så är detta oacceptabelt.

Lärarnas Riksförbund har nyligen redovisat partsgemensam lönestatistik som visar lärarlönernas ohållbara utveckling. Jämför man de grupper som är anställda i kommunal sektor, har de behöriga lärarna i grundskola och gymnasiet betydligt sämre löneutveckling än både sjuksköterskor och förskollärare. Det är inte acceptabelt att lärarna fortsätter att halka efter. Lägg därtill att Saco tidigare i veckan presenterade en rapport om livslön. Studien mäter hur lönsamt det är för en individ att satsa på en högre utbildning. Det visade sig att samtliga utbildningsriktningar inom pedagogik och lärarutbildningar är olönsamma. Det är ett samhällsproblem att lärarnas lön och status är så låg. Det påverkar elevernas kunskaper och resultat.

Saco:s rapport, som mäter hur lönsamt det är för en individ att satsa på en högre utbildning, visar bland annat att samtliga utbildningsriktningar inom pedagogik och lärarutbildningar är olönsamma. Lärargrupperna har till och med lägre livslön än deras respektive jämförelsegrupper med gymnasieutbildning!

Det måste vara lönsamt att utbilda sig, och det måste vara lönsamt att ha ett av Sveriges viktigaste uppdrag — att utbilda morgondagens arbetskraft. Det här resultatet bevisar att våra krav inom Lärarnas Riksförbunds är fullt rimliga.

Nu är det dags för fler att lyssna på vad Anders Borg har sagt om att man har insett att det finns anledning för regeringen att komma tillrätta med lärarlönernas låga nivåer. Något initiativ från regeringshåll väntar. Men det går för både friskolor och kommunala skolor att omedelbart göra en insats.

Och om friskolor börjar höja lärarlönerna med 10 000 kronor i månaden för de kvalificerade lärarna skulle de sätta press på kommunerna också. Det är allvarligt att arbetsgivaren inte ser till lärarnas situation. Det är ett samhällsproblem att lärarnas lön och status är så låg. Det påverkar elevernas kunskaper och resultat. Det är ett starkt tryck i frågan om lärarlöner just nu, där många av våra medlemmar tycker att situationen är ohållbar.

Här ser jag alltså att friskolorna istället för att tänka kortsiktigt som idag, kan gå före och sätta ribban högre än vad kommunerna och friskolorna själva hittills förmått göra.

De svenska lärarna är bland de sämst betalda i Europa och lärarna i framförallt grundskolans senare år och gymnasiet tillhör den yrkeskategori som haft den allra sämsta löneutvecklingen bland alla andra jämförbara grupper på både privat, statlig som kommunal sektor. Detta är inte hållbart om vi menar allvar med att Sverige i framtiden skall vara en ledande kunskapsnation och bygga sitt fortsatta välstånd på kunskap i konkurrens med övriga världen.

Det stora problemet i dagens skola är att vi missar många begåvningar som skulle kunna bidra till att utveckla lärarkåren. I Lärarnas Riksförbunds undersökning "Vem blir vad — och varför?" visar det sig att många som skulle bli riktigt bra lärare väljer bort yrket. I dag har lärarutbildningen svårt att klara en bra rekrytering i konkurrens med exempelvis läkar- och juristutbildning. Lönen och arbetsmiljön skrämmer bort många sökande.

Läraryrket måste vara så attraktivt att man är beredd att stanna kvar i — eller återvända till det.  Vi vet att tiotusentals lärare som lämnat yrket är beredda att återvända om lön och villkor förbättras. Det är i detta sammanhang som friskoleföretagen faktiskt kan göra en för Sverige viktig samhällsinsats genom att finna system som skulle höja lärarlönerna radikalt!

När riksdagsmännen skulle sätta arvodet på sig själva vid slutet av 1960 talet sökte man en tjänstemannagrupp som man ville jämföra sig med lönemässigt. Riksdagsmännen fann adjunkten (nuvarande gymnasieläraren) och konstaterade att nivån på adjunkternas löner var lämpliga även för riksdagsmän. Den ordningen har vi inte idag.

En riksdagsman har ca 56 000 kr i arvode varje månad. En "adjunkt" som är över 55 år och har jobbat hela livet har cirka 27 000 per månad. I ljuset av detta framstår knappast 10 000 kronor mer som en orimlig summa, även om den kan tyckas hög.

Det är viktigt att fundera över hur vi i Sverige ska kunna se till att långsiktigheten i skolan säkras, oavsett huvudman. Det är staten, eller regeringen, som måste ta ställning till hur man garanterar alla elever en skolgång som är långsiktig och som bygger på kontinuitet. De fristående skolorna har här alla möjligheter att konkurrera med kvalitet. Men då måste de satsa på lärarna och på att ge kvalificerade lärare riktigt bra betalt.

Inför det för Sverige och svensk utbildningsväsende så olyckliga beslutet att kommunalisera skolan uttryckte sig dåvarande partiledare Carl Bildt (M) på följande sätt i riksdagsdebatten: "Man kan göra vilka administrativa förändringar och reformer och förbättringar som helst i skolan. Men när de kompetenta lärarna flyr skolan så kommer skolan att förfalla. Den stat som föraktar sina lärare och ungdomar bereder vägen till sin undergång."

Jag undrar om exempelvis Moderaterna fortfarande värnar om lärarna som beskrivs ovan. I så fall är det dags att agera nu. Och om friskolorna förmår fånga passningen från svenska folket så kan de satsa på att göra en rejäl höjning av lärarlönerna för de kvalificerade lärarna.

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund