Men hur ska Borg höja lärarlönerna?

Det är bra att Borg vill höja lärarlöner men det är oklart hur det ska gå till. Sanningen är att kommunerna hittills inte velat prioritera lärarlöner. Det skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Sedan årtionden har de högt utbildade lärarnas löneutveckling kraftigt halkat efter. Löner för svenska lärare i grundskolan och gymnasieskolan ligger idag långt under genomsnittet i OECD-länderna.

Att finansminister Anders Borg nu säger att lärare ha högre lön och att staten ska skjuta till extra pengar för att "det ska synas i fickorna" och samtidigt lyfter fram vikten av ämneslärarna är historiskt.

Lärarnas Riksförbund ser fram emot när Anders Borgs ord om högre lärarlöner blir verklighet. Det har ett viktigt signalvärde att de skickliga lärare som har en lång och specialiserad utbildning ska ges löneökningar som motsvarar deras insatser och kompetens.

Att finansministern under de moderata kommundagarna i helgen betonade att det är viktigt att kommunerna lägger större resurser på utbildningen och underströk att elever ska ägna mer tid åt studier i tunga ämnen måste tolkas som att moderaterna menar allvar med att Sverige måste vända kunskapstappet i kärnämnen.

Den moderatledda regeringen har tidigare tydligt uttryck sin uppskattning för läraryrket, bland annat i statsminister Reinfeldts första regeringsförklaring där läraryrket lyftes fram som ett av de viktigaste yrkena i vårt land. Men inget har hänt i lönefrågan.

Tvärtom visar de rapporter vi får att lärare på gymnasiet och grundskolan får det som är golv i det centrala avtalet, dvs 1,5%. Det är ytterst få kommuner som vill satsa på lärare på grundskola och gymnasiet. Detta trots att det numera för de flesta är uppenbart att dessa lärargrupper fått i praktiken sämst utfall under en följd av år.

Trots den verbala uppskattningen kvarstår faktum att svenska lärares på grundskolan och gymnasiet löner är alldeles för låga. Anders Borgs besked i helgen om att lärare måste få bättre löner får inte vara ännu ett exempel på att fagert tal går före handling.

Det finns nu resurser att lägga på lärarna. Enligt Ekonomistyrningsverket, ESV, ger statens budgetsaldo ett överskott på 45 miljarder kronor 2011. Och för 2012 bedöms budgetsaldot bli +34 miljarder kronor, för att sedan hamna på +90 miljarder kronor 2013 och +133 miljarder kronor år 2014. År 2015 väntas ett överskott på 155 miljarder kronor.

Det är en viktig markering att styra en del av dessa överskott till riktade satsningar på kvalificerade lärares löner.

Jag tror att vi i Anders Borg har en politiker, tillika finansminister, som insett att det finns lärare som undervisar i de ämnen som vi behöver satsa på för att stimulera kunskap och kreativitet för att stärka konkurrenskraften för Sverige i en globaliserad värld. I framtiden kommer det inte att finnas någon som är beredd att bli lärare istället för ingenjör eller läkare om staten inte åtgärdar lönesituationen.

Ska Sverige hävda sig och vara ett konkurrenskraftigt land så kan vi inte fortsätta med låga lärarlöner. Nu ligger svenska gymnasielärares löner i OECD:s utbildningsstatistik, "Education at the glance 2010", på en 25:e plats. Detta är en ohållbar ordning.

Sanningen är den att kommunerna hittills inte velat prioritera lärarlöner. Skolhuvudmännen, kommunerna, är oförmögna att satsa på lärarnas löner och att ge bra lärare bra lön. Istället har arbetsgivarna svikit lärarna år efter år och löneavtalens intentioner är inte prioriterade.

Det är bra att Borg ligger på kommunerna och vill se en bättre löneutveckling. Men även om avtalen har varit formulerade för att kunna lyfta duktiga lärare så har ändå kommunerna valt att inte göra det.

Vi välkomnar att Borg insett det Lärarnas Riksförbund länge vetat. Staten måste ta ett större ansvar. Gör inte lärarkåren, den nuvarande och framtida besviken.

För kommentarer:Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68