Vem vill betala för en duktig lärare?

Sedan årtionden tillbaka har de högt utbildade lärarnas löneutveckling halkat efter. Löner för svenska lärare i grundskolan och gymnasieskolan ligger i dag långt under genomsnittet i OECD-länderna. Något måste göras. Det läraruppror som nu pågår på nätet är en varningsklocka som politikerna och ansvariga för skola måste lyssna på.

Svenska lärares löner är alldeles för låga. Lärarna på gymnasiet och grundskolan har fått stå tillbaka lönemässigt så länge att svenska lärares löner är bland de lägsta i Europa. Detta är ingen egentlig nyhet. De flesta känner till att lönerna är låga men inte hur låga.

Riksdagsledamöterna satte i slutet av 1960-talet sina arvoden efter vad adjunkterna hade. I dag har riksdagsmännen 56 000 kronor i månaden. Den 55-åriga gymnasieläraren (dagens adjunkt) har 28 000 kronor i lön i snitt.

Många ledande politiker talar sig varma för att läraryrket måste uppvärderas, att fler av de allra duktigaste studenterna måste välja lärarutbildningar framför statusutbildningar. Därifrån till att verkligen göra något åt lärarlöner är vägen lång. Äntligen börjar dock debatten om höjda lärarlöner ta fart. Diskussionen pågår för fullt på Aftonbladets skolwebb "Världens bästa skola?" och på bloggar, men också på Twitter under hashtagen #lararuppror. Där deltar för övrigt även jag i debatten.

Svenska lärarlöner skulle behöva höjas med 10 000 kronor. Konstigt? Absolut inte. Lärare hamnar långt efter sina studiekamrater från liknande utbildningar. 10 000 kronor mer i månaden efter 20 års arbete innebär 30 000 kronor i lön som 45-årig lärare. För mycket? Är inte lärarna värda det? I så fall, varför inte? Och varför talar man sig i så fall varm för höjda lärarlöner om man inte är beredd att satsa på lärarna?

Ingångslönerna för lärare måste ökas kraftigt för att visa studenter och yrkesverksamma lärare att lönen motsvarar den viktiga samhällsinsats staten hävdar att lärare gör. Samtidigt räcker det inte att bara höja ingångslönerna. Mer måste till. Vi måste få arbetsgivare som vill och kan satsa på lärarna, på alla plan.

De senaste åren har alla varit överens om att duktiga lärare bör premieras. Men utvecklingen har varit den motsatta. Löneskillnaderna har i stället minskat med nio procentenheter bland grundskolelärarna. I dag skiljer det i genomsnitt 31 procent mellan de lärare som tjänar mest och de som tjänar minst. Detta oavsett hur gammal läraren är eller hur många års arbetslivserfarenhet personen har.

Jag anser att lärarlönerna på gymnasiet och i grundskolan måste höjas åtminstone 10 000 kronor när det gäller ingångslönen. Därefter måste man börja satsa på att ha en löneutveckling. Det har under lång tid absolut inte lönat sig att vara en duktig lärare i klassrummet, det är det sista man velat ha.

Enligt dagens avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ska resultatet av lärarnas jobb också resultera i högre lön än det garanterade löneutfallet, men så är inte fallet. Enligt en ny undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort, spelar det ingen roll hur bra en lärare gör ifrån sig. Det finns ingen koppling mellan resultat och löneutfall för de kommuner där lärarnas insatser lett till en klart positiv resultatutveckling. De garanterade procenten utgör med andra ord också ett tak för löneökningen.

Svaret på varför lärare har så låga löner kan bara ges av arbetsgivarna. Det är nämligen arbetsgivarna som sätter lön. Ingen annan.

Metta Fjelkner ordförande för Lärarnas Riksförbund