Vi vill se en tydligare statlig styrning av skolan

Nu måste skolhuvudmännen och staten ta sitt ansvar för att förbättra arbetsvillkoren för lärarna i skolan, skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Värmlands Folkblad. Med några enkla åtgärder kan läraryrket bli drömyrket också i Sverige.

Lärarkåren står inför en omfattande generationsväxling då många lärare inom en snar framtid kommer att gå i pension och nya måste ta över. SCB förutser att läraryrket kommer bli ett bristyrke.

I den senaste prognosen är bedömningen att fram till år 2030 behöver 31 300 nya grund- och gymnasielärare rekryteras, vilket vida överskrider den prognostiserade tillgången av lärare. Värst är det inom ämnen som matematik och naturvetenskap.

I Lärarnas riksförbunds rapport Allt annat än lärare ges ändå ett mycket positivt besked: Det är en stor andel av sistaårseleverna i gymnasieskolan som är intresserade av lärarutbildningen och som har övervägt att söka den!

Undersökningen baseras på svar från 1 000 elever i gymnasieskolans sista år, som vet att de inom fem år kommer att studera vidare vid universitet eller högskola. Vi har frågat dem vad de vill söka för utbildning, vad som är viktigast när de gör sina val och hur de ställer sig till läraryrket. Resultaten i undersökningen visar bland annat:

• Att var fjärde elev som tänker söka sig vidare till högskola och universitet har övervägt att söka lärarutbildningen, men att endast 3 procent tror att de kommer att göra det.
• Att de gymnasieelever som hade högst meritvärden i grundskolan är de som i störst utsträckning har övervägt att söka lärarutbildningen.
• Att de huvudsakliga skälen till att gymnasieeleverna väljer bort lärarutbildningen och läraryrket är för att de inte anser att lönen är tillräckligt hög, inte anser att villkoren matchar den långa utbildningen samt att det är dålig arbetsmiljö.

Det är glädjande att se att en så stor andel av eleverna som 25 procent ändå har övervägt lärarutbildningen, även om bara tre procent till slut söker. Som jämförelse kan nämnas att i Finland söker 30 procent av eleverna från gymnasiet verkligen till en lärarutbildning. Det måste vara vårt mål att få lika hög attraktivitet i Sverige.

Den nya förbättrade lärarutbildningens valmöjligheter börjar nu stå klara för allt fler, men det betyder också att det behövs en satsning på studie- och yrkesvägledare som kan hjälpa fler elever att se att den nya utbildningen är intressant också för dem.

Nu måste skolhuvudmännen och staten ta sitt ansvar för att förbättra arbetsvillkoren för lärarna i skolan. Med några enkla åtgärder kan läraryrket bli drömyrket också i Sverige.

Tre saker bör göras:

Lärarnas löner måste höjas En stor andel av de elever som hade höga meritvärden i grundskolan har övervägt att söka lärarutbildningen, men väljer bort den till förmån för andra utbildningar där de kan tjäna mer pengar. Kanske en kommande lärarbrist kan få arbetsgivarna att ta kraven på högre lärarlönerna på allvar?

Lektoraten måste införas med början på gymnasiet. Det är viktigt att staten har stort inflytande över att lektoraten verkligen kommer till stånd. Det är nu ytterst angeläget att satsa på ämnesfördjupningen i gymnasiet, särskilt mot bakgrund av att de svaga resultaten för svenska elever i matematik och fysik.

Inför tydliga karriärsteg för lärare För den som vill basera ett helt yrkesliv på att undervisa och möta elever finns i idag inga ytterligare karriärsteg för en lärare annat än att bli rektor, och det är ett helt annat yrke! Fasta karriärsteg måste därför inrättas och regleras i skollagen. Att avancera till förste lärare och/eller lektor ska innebära kraftigt höjd lön.

Nu måste vi se slutet på den nedåtgående trenden för lärarna och en början på en uppvärdering för yrkets status. Läraryrket måste åter bli ett drömyrke.

Metta Fjelkner