Rekordfå vill bli lärare

Lärarutbildningen fortsätter locka allt färre studenter. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

– Läraryrket behöver en statushöjning. Arbetsgivarna måste våga, och vilja, göra en satsning på lärarkåren – grundskolans och gymnasieskolans lärare – annars kommer allt färre att välja läraryrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Rapporten ”Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet”, visar att svenska lärarlöner nu – köpkraftskorrigerat – ligger i nivå med lönerna för lärare i länder som Grekland och Portugal. Och långt ifrån grannländer som Tyskland och Danmark, som med årslöner för lärare på mellan 400 000 och 470 000 kronor ligger mer än 50 % över de svenska lärarlönerna.

– Lärare har haft sämre löneutveckling än i stort sett alla andra grupper, säger Metta Fjelkner.
Också jämfört med andra yrkesgrupper inom skolans värld halkar lärarna efter. Hade lärare i grund- och gymnasieskolorna haft samma löneutveckling som övriga grupper, som exempelvis sjuksköterskor, så hade de haft 10 000 kronor mer i månadslön. Vilket är just den summan lärarna kräver i årets avtalsrörelse.

Det visar sig följdriktigt också att vill allt färre bli lärare. 1982 fanns det 7,5 sökande per plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen. 2011 var det 1,0 sökande per plats på grundlärarutbildningen. Sökandetrycket till läkar-, socionom- och juristlinjerna har istället ökat kraftigt under samma period.

– Den här trenden är ohållbar. Skolans huvudmän måste nu på allvar satsa på lärarnas löner och arbetsvillkor. Sverige har inte råd med denna utveckling, säger Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner.