Skip to main content

Hemlösheten ökar nationellt och trenden är synlig även i Lidköping

Pressmeddelande   •   Mar 08, 2018 15:00 CET

I november 2017 publicerade Socialstyrelsen en nationell kartläggning av hemlöshet. Kartläggningen representerar en specifik vecka i mars månad 2017 och utgår från de personer som på något vis är aktuella inom vuxen eller ekonomienheten på Social & Arbetsmarknad. I Lidköpings kommun befann sig enligt kartläggningen 72 personer i någon form av hemlöshet under denna vecka (se kategorierna längst ned).

Enligt kartläggningen befann sig 18 personer i akut hemlöshet under denna vecka i mars. Flera av dem hade barn, något som vi arbetar särskilt hårt för att undvika. Just denna vecka anlände två barnfamiljer enligt anvisning till Lidköping (nyanlända). Social & Arbetsmarknad ordnade omedelbart en lösning för att erbjuda dem tak över huvudet i en akutlägenhet och därefter fick de boende på vandrarhem fram till dess att en mer permanent lösning fanns. I skrivande stund har förvaltningen inga uppgifter om hemlösa barn. Kartläggningen lägger dock ytterligare fokus på en viktig och växande fråga – Ska socialtjänsten vara en sekundär bostadsförmedling?

En hård bostadsmarknad och brist på lägenheter försvårar arbetet

Socialtjänsten har fått en allt starkare roll som hyresvärd inom den så kallade sekundära bostadsmarknaden – boendelösningar för personer som av olika anledningar inte blir godkända på ordinarie bostadsmarknad. Något som naturligtvis medför utökade kostnader för socialtjänsten.

I kategorin akut hemlösa finns personer med missbruk eller psykisk ohälsa som inte kunnat behålla eller aldrig ha fått ett ordinarie boende. Ibland har dessa personer prövat träningslägenhet utan att ha fått det att fungera eller så kan de ha tackat nej till liknande insatser. Här finns också nyanlända, som exempelvis kommer som släkt till ensamkommande barn, och som på grund av låg inkomst inte får tillgång till ordinarie bostadsmarknad. En grupp som kommunen inte har något lagstadgat bosättningsansvar för men som behöver vårt stöd för att de hamnat i akut hemlöshet.

I dagsläget kan det också vara mycket problematiskt för övriga medborgare med låg eller ostadig inkomst att få eget hyreskontakt. Något som gjort att fler personer, som egentligen inte har någon annan problematik än svårigheten att få en egen bostad, vänder sig till socialtjänsten för hjälp.

Socialtjänsten själva har svårt att få tillgång till tillräckligt många boendelösningar för att täcka behovet hos samhällets mest utsatta. Samarbetet för att överbrygga dessa problem måste öka inom alla nivåer. 255 av landets 290 kommuner aviserar bostadsbrist och risk för växande antal hemlösa.

Socialtjänsten ska inte vara en bostadsförmedling

Socialtjänsten har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda ska få det stöd och den hjälp de behöver. Ju fler personer som hamnar utanför bostadsmarknaden, desto fler vänder sig till socialtjänsten utan att egentligen behöva något annat stöd än bostad. Allt större del av socialtjänstens budget och arbetsinsatser går därför till olika boendelösningar.

När socialtjänsten blir tvungna att placera en hemlös barnfamilj på ett tillfälligt boende tar vi också på oss tillsynsansvar. Vårt yttersta ansvar och därmed våra kostnader ökar på grund av att samhället inte lyckats att erbjuda dessa familjer ett hem. Dessutom är de lösningar socialtjänsten kan erbjuda inte optimala och en familj med barn kan behöva lämna skolor och vänner för att flytta igen inom kort.

Samhället behöver ta ett gemensamt ansvar för att bygga fler lägenheter och hus så vi får en rörlighet på bostadsmarknaden och kan ge alla människor en chans till permanent boende. Även de som inte har råd med höga hyror. Det kommer också kräva att vi utvecklar ett djupare och utökat samarbete med civilsamhället. Till dess arbetar förvaltningen hårt med att lösa situationen för de hemlösa som i dagsläget vill ha vår hjälp.

Hemlöshet kategoriseras enligt Socialstyrelsen på 4 olika sätt

  1. Akut hemlöshet - den typ av hemlöshet vi normalt sett tänker på när vi hör begreppet. Det handlar om människor som bor i offentliga lokaler eller utomhus samt de som är hänvisade till härbärgen eller akutboenden av något slag.
  2. Institutionsvistelse eller stödboende – människor som är intagna i kriminalvård eller placerade i HVB eller familjehem och liknande och som ska flytta inom 3 månader men inte ännu har ett ordnat boende.
  3. Långsiktiga boendelösningar – människor som bor i träningslägenheter eller sociala kontrakt och liknande på grund av att de av olika skäl inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden.
  4. Eget ordnat kortsiktigt boende – personer som bor tillfälligt och utan kontrakt hos vänner eller bekanta eller de som har ett kortare inneboende eller andrahandskontrakt.

Kommunens, och därigenom socialtjänstens bostadsansvar omfattar anvisade nyanlända, äldre och funktionshindrade. Socialtjänstlagen saknar bestämmelser som ger bostadslösa en allmän rätt att få en bostad av socialtjänsten. Däremot arbetar socialtjänsten förebyggande för att motverka hemlöshet för alla målgrupper, vi har bland annat ekonomisk rådgivning och arbetar med missbrukare genom Rådgivningcentrum.

Lidköping – en välkomnande och hållbar kommun

Lidköpings kommun har cirka 39 000 invånare och ligger vid kusten till Sveriges största insjö Vänern. Närheten till vattnet, Kållandsö med Läckö slott och berget Kinnekulle innebär natur- och fritidsupplevelser utöver det vanliga. Här, mitt emellan skärgård och landsbygd, lever alla nära vardagen och nära varandra. Samtidigt finns det gott om rum för människor och företag att växa. Livskvalitet och framåtanda mixas med ett hållbart tänkande, en välmående kommun och bästa tänkbara medborgarservice.