Start av samarbetsprojektet Industriell och urban symbios i Lidköping

Deltagare från kommun, företag och Linköpings universitet träffades förra veckan för en uppstart av projektet Industriell och urban symbios (IUS) i Lidköping.

Industriell symbios är ett samarbete där företag tillsammans identifierar så kallade restströmmar av resurser som ett företag inte behöver men som kan komma till nytta hos ett annat företag. Det kan till exempel handla om energi eller avfall hos ett företag som kan bli råmaterial för ett annat företag.

Sådana samarbeten kan minska behov av och kostnaden för både råvaror och avfallshantering. Det kan också minska utsläpp, sänka energiförbrukning och skapa nya intäkter.

Många industrier har stora och kontinuerliga avfallsflöden som antingen kostar pengar att göra sig av med, exempelvis slaktavfall, eller åtminstone inte skapar något värde, exempelvis ånga. Stora kontinuerliga flöden är perfekta för att bli råvara för en annan aktör. Och ju renare resursen är från föroreningar desto högre potential har den i ett cirkulärt flöde.

Historiskt sett har industriell symbios ofta handlat om samarbeten industrier emellan. Utanför Sveriges gränser är det fortfarande så men i Sverige är ofta kommunerna med i samarbetena. Det är alltså ett samspel mellan offentlig verksamhet och industrierna på orten.

Varför satsar Lidköpings kommun på industriell och urban symbios?

Yvonne Träff, miljöstrateg i Lidköpings kommun berättar:

I Lidköping med omnejd finns det stora möjligheter och många bra relationer att ta vara på. Vid Kartåsen har vi kommunens avfallsanläggning, Fordonsgas Sverige AB, Gasum Lidköping AB, Fazer Kvarn med flera. Dessutom finns Gunnar Dafgård AB, Lidköping Energi AB och Lantmännen Reppe AB inom några kilometer.

Även det nya reningsverket kommer att ligga i närheten. När Lidköping Biogas byggdes pratades det om man kunde göra nåt med värmen och koldioxiden som alstrades men kunskapen fanns inte då. Nu finns nya förutsättningar för att skapa nånting bra.

Politikerna är väldigt engagerade i kommunen, vi jobbar kontinuerligt med miljöfrågorna och har tagit oss an nya utmaningar med politikernas stöd. Miljöplan har fått stort genomslag i kommunen. Den fungerar för det finns ett stort engagemang att göra nånting bra och den har tydliga mål för verksamheterna.

Hållbara affärsmöjligheter och cirkulär ekonomi

Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik på Linköpings universitet säger:

Vi har inte råd att lösa ett problem i taget. När vi löser ett problem skapar vi ofta ett nytt. Istället borde vi uppmuntra människor att jobba utifrån bredare utgångspunkter. Vi kommer från en bakgrund där man ofta ser ett nytt tekniskt föremål som lösningen. Detta är inte bara en miljöutmaning utan även en utmaning för det ekonomiska systemet. Numera måste vi använda samma resurser till att skapa samma nytta för att det ska vara hållbart. Detta kan vi inte göra när vi fokuserar på att förbättra en enskild produkt eller ett enskilt företag. Vi måste börja tänka bredare.

I det stora hela har vi ineffektiva system med lågt resursutnyttjande. Bilen är ett exempel. Ofta står bilarna 95% av tiden och när de används är det för det mesta bara en person som åker i den. Ett annat exempel är borrmaskinen som i genomsnitt används sex minuter av sin livslängd.

Lösningen är resursdelning i konsumtion och produktion, tillgång istället för ägande och industriell och urban symbios. Samarbete företag emellan leder till att produkterna får bättre miljöprestanda, något som efterfrågas av konsumenterna. Visst kan man kritisera att det handlar om produktion. Vissa saker kan man laga och renovera istället. Men det vi ändå ska producera, hur producerar vi det på ett bra sätt? Redan etablerad teknik är tillräcklig. Allt finns redan. Vi måste sätta ihop tekniken på ett smartare sätt, kombinera tekniker. Vi är helkassa på att skapa system som är resurseffektiva i sin helhet. Sverige har flera fördelar när det gäller att arbeta tillsammans på det här sättet. Vi har en stark offentlighet i samhället och utgår från att folk vill väl, vi har gott om förnybara råvaror och en hög utbildningsnivå. Den stora utmaningen finns inom den socioekonomiska sfären och handlar om tillit, mötesplatser och policyhinder.

Kartläggning av möjligheter

Nu startar alltså det spännande arbetet med att kartlägga möjligheter till utökad symbios mellan företagen och mellan företagen och kommunen. I detta första skede ligger fokus på Kartåsen med omnejd.