Familjemönster och relationsmönster, sådana har väl inte jag?

Lillasyster söker storebror, storasyster söker lillebror. Oftast sker det helt omedvetet, men faktum kvarstår, vi söker vanligtvis efter en partner som klaffar med våra egna familjemönster, som till exempel vår plats i syskonskaran. Terapeuter tjatar om hur våra förhållanden med mamma respektive pappa var. Det har sin naturliga förklaring, de här gestalterna har vanligtvis varit våra förebilder och det är av deras beteende vi lärt oss och omedvetet apat efter. Det är först när vi blir varse det här genom att vi börjar ifrågasätta om våra beteenden är så speciellt framgångsrika som vi kan välja en ny väg.

Om du hör en röst inne i ditt huvud som säger tydligt, näe det där gäller inte mig, då är det ditt ego som talar till dig. Eitt ego vill behålla stasus qou, det vill absolut inte göra några jobbiga förändringar. Det du kan göra för att vilseleda den rösten är att börja med att iakta andra människor, sådana i din omgivning. Ta reda på hur många av de par du känner som faktiskt är tillsammans med någon som matchar de egna familjemönstren. Det blir oftast lättare för en lillebror att vara tillsammans med en storasyster och vice versa. Relationer mellan två småsyskon eller mellan två storasyskon (när det bara finns två barn i syskonskaran) ter sig oftast lite mer konfliktfyllda, men det beror på att de är mera utmanade, någon av parterna kanske måste ändra på någonting i sitt bettende för att få relationen att fungera väl. Någonting som faktiskt leder till personlig utveckling. När du väl har sneglat på andra ett tag kanske du kan lura ditt ego att studera dina egna mönster en liten stund...

Nedanstående text är ett utdrag ur boken ”Nu har det skrivits en bok om manligt, kvinnligt, mänskligt”:

Vi har alla med oss en uppsättning spelregler hemifrån, som vi ofta automatiskt tror finns hos våra partners också. Vi tolkar den verklighet vi har levt i som sanningen, och vi utgår gärna ifrån vår egen uppfattning, när vi bygger upp relationer med andra. När jag etablerade min relation till mina barns far gick det relativt lätt. Vi hade ungefär samma sociala bakgrund. Våra föräldrar hade visat oss ungefär samma umgängesmönster. Det fanns naturligtvis skillnader men de var inte oöverstigligt svåra att reda ut.

Det är viktigt att minnas att långt ifrån alla relationsmönster är gynnsamma. I en sund familj visar föräldrarna barnen vägen på ett sätt som präglas av kärlek, omsorg och en frisk fysisk beröring. Genom det lär sig barnen att sätta gränser fysiskt och psykiskt. En uppväxt i en sund familj ger barnen en realistisk uppfattning om, och realistiska förväntningar på, relationer med andra.

Jag har lärt mig mycket under min bana som terapeut. Långt ifrån alla har haft förmånen att växa upp i goda familjeförhållanden. Som terapeut har istället majoriteten av mina klienter vuxit upp i dysfunktionella familjer. Problemet är att om familjemönstren inte är sunda är det oerhört svårt för familjemedlemmarna att upptäcka det själva, eftersom de saknar goda förebilder. I fall där det förekommer missbruk och fysiskt våld, är det lätt att inse att det inte finns förutsättningar för barnen att skapa en positiv bild av hur en familj ska fungera. Men det kan förekomma dolda brister, även om det ser väldigt bra ut på ytan: Det kan t.ex. finnas mat, kläder, fysisk närhet och avsaknad av fysisk bestraffning men ändå vara osunt för att det ställs för höga krav på barnet. En annan sak kan vara brist på fysisk beröring.

Ett problem som är väldigt vanligt är att föräldrar vill skydda sina barn, och därför blir inlärningen felaktig. De flesta barn har ett väl utvecklat känslosystem. När ett barn kommer in och ser, eller känner, att det är konflikt i luften mellan mamma och pappa och frågar om föräldrarna bråkar men får ett nekande svar, uppstår en konflikt i barnet. Barnet känner intuitivt att det pågår en konflikt, men mamma sätter på sig ett ”tandkrämsreklamsleende” och nekar, medan pappa låtsas som det regnar.

Texten ovan är hämtad ur Gaya Pienitzkas och Lennart Lindéns bok ”Nu har det skrivits en bok om kvinnligt, manligt, mänskligt” som finns att köpa till exempel via nätbokhandlarna www.adlibris.com  och www.bokus.com . Gaya är författare, föreläsare och en av huvudlärarna på Lifecap ABs coach- och terapeututbildningar, www.lifecap.se .

Lifecap AB