Skip to main content

Relationskris? Hur kan vi vara så grymma mot varandra?

Pressmeddelande   •   Dec 19, 2011 20:43 CET

Hur kan det komma sig att vi kan vräka ur oss all världens elakheter och använda ett språk som vi inte trodde ingick i vårt ordförråd när vi är i konflikt. Hur kan vi såra och hota personer som vi egentligen älskar? Vi vet ju att orden ger jupa sår, sår som först är öppna men som sitter kvar som otäcka ärr även om vi ber om ursäkt efteråt. Vi kan bete oss som odjur när vi är i konflikt och vår ilska drabba vanligtvis dem som vi håller av allra mest.

 

Nedanstående text är ett utdrag ur boken ”Nu har det skrivits en bok om manligt, kvinnligt, mänskligt”:

 

Vi har en föreställning (ett program) om vårt eget och det motsatta könet i neocortex, nya hjärnan, grön zon. En helt annan föreställning om det motsatta könet finns i limbiska systemet, röd zon. Den förstnämnda föreställningen är kopplad till förnuftet, och den sistnämnda är kopplad till känslosystemet. Lennart är suverän på att beskriva hur vi ibland hamnar i det han kallar för röd zon: Det händer när limbiska systemet tar över kommandot och slår till. Det här är en del av vår hjärna som fanns redan hos våra förfäder, långt innan de mer avancerade delarna av vår nuvarande komplicerade hjärna skapades under evolutionen.

 

Det som kallas Triadhjärnan består av tre delar. Reptilhjärnan, som är den äldsta delen, tar över kommandot när kroppen upplever en nödsituation. De andra två delarna utgörs av limbiska systemet och neocortex. Reptilhjärnans kan endast leverera flykt, anfall eller spela död. De känslostyrda programmen, som är föremål för kognitiva bearbetningar, finns i limbiska systemet, som utgör nummer två i prioritetsordning. Den tredje delen, neocortex, innehåller förmågan till reflektion, förnuft, samspel, hänsyn, humor och mer avancerat språk.

 

Reptilhjärnan övermannar de andra delarna av hjärnan blixtsnabbt, om vi hamnar i utsatta situationer. Då reagerar vi, utan att de modernare delarna av hjärnan hinner stoppa oss från att agera reflexmässigt. Reaktionerna kan ibland bli ganska kraftiga, och tyvärr fyller de sällan sitt syfte.

 

Lennart brukar poängtera att vi människor inte är förnuftsstyrda, utan snarare hormonstyrda och känslostyrda. Förutom att varje person naturligtvis har sin högst individuella sammansättning av hormoner, finns det forskning som visar att det även finns vissa förhållanden hormoner emellan som är könstypiska. Det här påverkar oss naturligtvis i vår kommunikation. 

 

När en person är i röd zon har reptilhjärnan tagit över och då är det ingen idé att försöka förklara någonting eller att föra en dialog. Enda sättet att genomföra en vettig kommunikation är att vänta tills personen lugnat ner sig, eftersom de mer resonabla delarna av hjärnan är tillfälligt bortkopplade hos en människa som befinner sig i röd zon. Det är lika givande att tala till en människa i röd zon, som det är att försöka konversera med en lobotomerad fiskmås!

 

Olika individer har olika uppfattning om hur allvarlig en konflikt är. Det här har också att göra med hur vi är uppvuxna och uppfostrade att agera. Vissa människor är oerhört konflikträdda och vill undvika konfrontationer till varje pris, medan andra tycker att det är spännande med en högljudd diskussion, och kanske till och med provocerar för att få igång ett meningsutbyte.

 

Om vi ska få en någorlunda vettig dialog till stånd, behöver både vi själva och den vi tilltalar befinna sig på något av de högre stadierna på feedbacktrappan. Så länge en person är i röd zon kommer hon eller han antingen att förneka eller försvara sig. Då kan inget vettigt samtal äga rum. När den röda zonen har lämnats, och den gröna lampan är tänd igen, kan vi ge utrymme för förklaringar, och därigenom förståelse, och till sist kanske vi kan genomföra en förändring.

 

 

Texten ovan är hämtad ur Gaya Pienitzkas och Lennart Lindéns bok ”Nu har det skrivits en bok om kvinnligt, manligt, mänskligt” som finns att köpa till exempel via nätbokhandlarna www.adlibris.com  och www.bokus.com . Gaya är författare, föreläsare och en av huvudlärarna på Lifecap ABs coach- och terapeututbildningar, www.lifecap.se .

 

Lifecap AB

 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.