Skip to main content

Möjligheterna med digitala verktyg och metoder inom arkitektur - ny förstudie om databaserad samhällsplanering

Pressmeddelande   •   Mar 10, 2020 14:26 CET

Ellen Simonsson & Alexander Gösta, två av författarna till "Databaserad stadsplanering"

Datainformerad design är en del av samhällets digitalisering som påverkar samhällsbyggnadssektorns arbetsmetoder och verktyg. Genom data och digitala verktyg skapas nya förutsättningar för en mer kunskapsbaserad samhällsplanering där ställningstaganden, val och gestaltning grundas i evidens. Nu sammanställs hur olika digitala metoder och verktyg skulle kunna användas av arkitektbranschen i en ny förstudie.

Under 2018–2019 inledde kollegorna Alexander Gösta, Ellen Simonsson, Jacob Flårback, Jesper Karlsson från Liljewall och André Agi från LINK arkitektur ett forskningssamarbete med syftet att sammanställa en förstudie kring data och digitala verktyg inom stadsplanering. Med hjälp av medel från LBF- forskningsstiftelse inom Liljewall tilldelades projektet medel. Nu är förstudien färdigställd och publicerad.

Förstudien redogör även hur kåren tillgängliggör sig data och hur man kan arbeta med digitala metoder internt. Resultatet påvisar bland annat att man angriper arbetssätten och metoderna på olika sätt. I huvudsak rör det sig om antingen ett specialiserat eller nischat tillvägagångssätt där ett fåtal medarbetare äger och driver frågan – eller ett nätverksbaserat upplägg där många involveras för att kunna implementera arbetssätten brett för att, i frågan, bli en kreativ och utvecklingsinriktad organisation.

- Den stora möjligheten, om arkitektkontoren lyckas med implementeringen, är samverkande kommunikation. Att över yrkesgränser och professioner med hjälp av databaserad design förmedla arkitekturen på ett begripligt sätt för fler än de som är experter. Att grundlägga utformning och gestaltning i fler kompetenser än den egna och samtidigt kunna ta till sig andra experters kunskap enklare, säger Alexander Gösta, arkitekt på Liljewall.

Genom databaserad stadsplanering finns också förhoppningar om att hitta och generera fler samband och scenarios genom att lägga på evidens och data i olika informationslager i komplexa mönster. Att arkitektens roll skulle förminskas i takt med teknikens utveckling anses inte vara fallet.

- Jag tror snarare det kommer ställas högre krav på arkitektens roll i frågeställningarna. Det finns så mycket data på så många olika ställen och det är så lätt att tänka att man ska använda allt. Så är det inte. Vi måste istället ställa rätt frågor från början för att sätta rätt ramverk – och det blir bara viktigare nu när det finns fler svar att få. Det är inte data som skapar utformningen utan fortsatt vi arkitekter som driver processen – med stöd av data, menar Ellen Simonsson, arkitekt på Liljewall.

”Databaserad stadsplanering – en förstudie kring data och digitala verktyg inom stadsplanering” publicerades under februari 2020.


Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.