Skip to main content

Språkliga spår i översatta texter – ny avhandling från Linnéuniversitetet

Pressmeddelande   •   Nov 25, 2010 11:17 CET

När man översätter från ett språk till ett annat blir det ofta ”spår” från det språk som man översätter ifrån i den översatta texten. Det kan också vara så att vissa ord och uttryckssätt som är typiska för ett språk nästan inte står att finna i översatta texter på samma språk.  I en ny avhandling i franska undersöker Sofia Wastesson ”trolighetsuttryck” eller ”vaghetsmarkörer”, såsom nog, väl, säkert och jag tror (att), och vad som händer när man försöker översätta dessa till och från franska.

– Trolighetsuyttryck används när en talare inte riktigt vill ta ansvar för det han säger, ifall det skulle visa sig att det som han tror eller har räknat ut ändå inte är sant. Men de tjänar också som artighetsuttryck, förklarar Sofia Wastesson.  Att säga ”du borde nog gå hem nu”, till exempel, låter vänligare än ”du borde gå hem nu”. I båda fallen handlar det om att vi, när vi talar, undviker att uttrycka oss alltför kategoriskt. I en del fall för att vi själva inte ska tappa ansiktet, och i andra fall för att den vi talar med inte ska bli generad. Vi eftersträvar alltid en så harmonisk kommunikation som möjligt.

Trots att de flesta svenska romaner, till exempel av Göran Tunström eller Henning Mankell, ”kryllar” av det lilla ordet väl, visar avhandlingen att väl nästan aldrig förekommer i svenska texter som har översatts från franska.  I stället väljer översättaren ofta antagligen för att återge till exempel probablement. Mätbara inkonsekvenser av det här slaget gör att man ibland måste se texter som har översatts som icke-representativa för ”naturlig svenska”.

Avhandlingen visar också på att nog och väl används när ingen annan än talaren kan ha haft en uppfattning om saken, till exempel i ”den här låten är nog den bästa jag har hört”, medan ord som troligen eller sannolikt i regel antyder att slutsatsen har dragits av andra: ”Min far är försvunnen, sannolikt stupad.” Detta är en viktig slutsats för avhandlingen i sig, även om skillnaden inte genererar några översättningsproblem.

Andra slutsatser som diskuteras i avhandlingen är att trolighetsuttryck alltid anger vad som ligger till grund för talarens bedömning. Antingen handlar det om sådant som han/hon har lagt märke till, såsom i ”Maria är nog hemma, det lyser ju i fönstren”, eller om tidigare erfarenheter: ”Gunnar är nog vaken ännu” (underförstått: ”för han brukar lägga sig senare”). Och ordet säkert signalerar inte att talaren är säker på det han säger. Det är en vaghetsmarkör, som minskar talarens ansvar för utsagans sanningshalt. Dessutom används det ibland för att förstärka talarens vilja att uppmuntra: ”Det går säkert bra (ska du se)”, eller för att ironisera: ”Han har säkert (väl) aldrig varit i närheten av en kvinna”. Så är det på franska också.

Sofia Wastesson har bedrivit sina forskarstudier inom ramen för den nationella Forskarskolan i Romanska språk, FoRom. Hon är bosatt i Finspång och arbetar som lärare på orten.

Avhandlingen ”Atténuation en traduction” – une étude des marqueurs de probabilité en français et en suédois” försvaras fredagen den 26 november kl. 13.00 i sal Homeros, Hus F, Växjö.  Opponent är professor Hans Petter Helland, Oslo.

För mer information kontakta Sofia Wastesson, telefon: 0122-13371 eller e-post: sofwaste@hotmail.com

- - - - -
Kerstin Brodén
Linnaeus University Press
Linnéuniversitetet
Kommunikationsavdelningen
391 82 Kalmar / 351 95 Växjö
0772-28 80 00 Telefon
0470-70 82 67 Direkt
kerstin.broden@lnu.se

Lnu.se

Nu finns ett nytt, modernt och internationellt universitet i Småland. Läs mer om Linnéuniversitetet på Lnu.se.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera