Hon tänker nytt kring grundläggningsarbete

Tara Wood, Göteborg, ansvarig för teknisk affärsutveckling inom geoteknik på NCC, har tilldelats Sigge Thernwalls stora byggpris tillsammans med tre andra. Hon belönas med 100 000 kronor.
Tara Wood och NCC:s arbete med permanenta slitsmurar kommer att användas i ett pågående stort projekt. Det är första gången metoden används vid ett större svenskt infrastrukturprojekt.

Grattis Tara Wood, varför fick du priset?
– Jag fick det för att jag oftast ifrågasatt hur man alltid har gjort och hur man gör. Är det rätt teknik eller beräkningsmetoder man använder finns det andra och bättre tekniker eller metoder?

Tara Wood ta emot priset. Foto: Truls Busch

Gillar du att utmana?
– Nja, jag tycker bara det är dumt att inte utnyttja metoder som man vet fungerar på andra håll. Man får ofta hör att de geotekniska förutsättningarna är annorlunda i Sverige. Men sättet att hantera de Svenska geotekniska förutsättningarna är ju inte annorlunda än till exempel i Storbritannien eller Norge. Man måste förstå de geomekaniska principerna och sedan lokalanpassa det geotekniska ramverket för att hantera dessa. Detta använder man för att göra förbättrade prognoser inför produktion och upptäcka eventuella avvikelser långt innan något sker.

Varför är många tveksamma?
– Det är alltid läskigt när man prövar något nytt. Och självklart, när man spänner bågen så högt som till de stora infrastrukturprojekten, då måste man kunna verifiera att det fungerar. Man måste kunna visa att det är kostnadseffektivt och att det håller över en hel livscykel. Det kräver mycket arbete att verifiera och visa nya tekniker och att beräkningsmetoderna fungerar.

Tara Wood under prisutdelningsceremonin tillsammans med andra nöjda vinnare.. Från vänster: Åsa Söderström Winberg, Hans Pétursson, Raid Karoumi, Tara Woods, Niklas Sörensen. Foto: Truls Busch

Hur kom du in på slitsmurar?
– Jag kom till NCC i samband med Citytunneln i Malmö och var med och uppförde tillfälliga slitsmurar. Men jag kunde inte förstå varför de var tillfälliga och inte permanenta som jag hade erfarenhet av från England. Sedan dess har vi haft flera forskningsprojekt kring slitsmurar med Trafikverket. Idag är permanenta slitsmurar en accepterad metod hos Trafikverket. NCC har redan byggt med permanenta slitsmurar och sekantpålar åt några privata byggherrar.

Vad är egentligen en slitsmur?
– Det är en på plats gjuten betongvägg där man gräver en djup slits i marken som man sedan gjuter nerifrån och upp. Men för att stabilisera massorna under arbetet använder man en stödvätska som därefter pumpas ut.

Vad är det för bra med den metoden jämfört med vanlig stålspont?
– Man kan inte riktigt jämföra slitsmurar och stålspont. En slitsmur kan vara en del av den permanenta konstruktionen och kan vara med och bära den vertikala och horisontella lasten. Det är en tacksam metod för den har liten omgivningspåverkan.

Du har också jobbat med energipålar. Vad är det?
– Energipålar är pålar som ingår i konstruktionen men som också används geotermiskt. De ger el och värme till huset och husägaren kan kanske till och med sälja till nätet.

Används energipålar konkret i Sverige i dag?
– Det är stort i England men i Sverige har det behövts en del forskning. Bland annat har en licentiatavhandling utförts som omfattar en försöksserie med fullskaliga energipålar för att visa att energipålar fungerar bra också i Sverige, och dessutom en doktorsavhandling som fördjupar sig i den mer fundamentala förståelsen som kommer blir klar under 2018. Det har redan använts på en del håll i Sverige men jag tror att energipålarnas stora tid kommer!

Du och NCC jobbar också med jordstabilisering av djupa schakter. Vad är det?
– Man blandar bindemedel i lös lera för att förbättra lerans egenskaper inför djupa schakter. Metoden ökar säkerheten och minimerar omgivningspåverkan. Metoden beskrivs i Eurocode om djupstabilsering men används normalt inte i Sverige då Trafikverkets regelverk inte är anpassat för denna typ av lösning. Vi ska snart starta ett fullskaligt försök tillsammans för att visa att det fungerar lika väl i Sverige som det har gjort i Norge i hundratals projekt, det är inget läskigt med det.

Vad har du för bakgrund?
– Jag kommer ursprungligen från Storbritannien och fick min masters utbildning på Imperial College i London, sedan gick jag tillbaks efter flera år i praktiken för att fördjupa mig i avancerad jordmekanik, där avancerade beräkningsmetoder, laboratoriermetoder och fältmetoder ingick. När jag flyttade till Sverige jobbade jag flera år som geotekniker med olika FoU-projekt inom geotekniken innan jag doktorerade vid Chalmers. Redan under min grundutbildning jobbade jag med geotekniska frågor men också med stora vägprojekt.

Det var väl en efterfrågad erfarenhet i Sverige?
– Nja, när jag kom till Sverige 2003 var det ingen som ville jobba med mig. Jag hade bland annat jobbat med avancerade beräkningar av stora schakter i London och det var en kunskap som inte riktigt behövdes här. Till en början i Sverige arbetade jag med jordarmering och for land och rike runt och propagerade för nya metoder.

Vad ska du göra med pengarna?
– Jag lägger ner mycket tid på helger och kvällar som tar från familjen och nu ska jag ge lite tillbaka. Vi ska åka på en semesterresa ihop och köpa en ny soffa för fredagsmys.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Entreprenad Live är regionala mässor för entreprenad, mark- och grönytor samt bygg- och anläggningsbranschen

Entreprenad Lives idé är att skapa starka regionala mässor för proffs inom bygg- och anläggningsbranschen med fokus på entreprenad och bestående av utställning, provkörning, seminarier och upplevelser. Mässorna roterar mellan de tre storstadsområdena och arrangeras var tredje år i respektive Skåne, Göteborg och Stockholm.

Målet med Entreprenad Live är att skapa förutsättningar för bra affärer och nya marknader genom inspirerande möten och relationer. Målet når vi genom starka partnerskap, samverkan med branschen och stor lyhördhet för kundernas behov och önskemål.