​E-handel med livsmedel ökar fort – fördubblas vartannat år

E-handeln i Sverige fortsätter att öka och för livsmedel är ökningen enorm med en dubbleringstakt vartannat år. Hur ser framtiden ut för livsmedelsbranschen i Sverige? Vad vill konsumenterna ha och hur ska handlarna förhålla sig till de snabba förändringar som sker?

Livsviktigt talade med Svensk Digital Handels vd Jonas Ogvall om dessa frågor.

E-handeln i Sverige ökade under det andra kvartalet med 18 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Livsmedelshandeln är den bransch som ökar mest med 38 procent. Det framgår av e-barometern för 2016 års andra kvartal som ges ut i samarbete med Svensk Digital Handel, PostNord och HUI Research.

Ökningen med 18 procent är en starkare utveckling än vad som visades under årets första kvartal, då näthandeln växte med 15 procent.

Framförallt livsmedelshandeln och bygghandeln fortsätter att gå starkt, under andra kvartalet ökade branscherna med 38 respektive 37 procent.

– Även om ökningen för e-handel med livsmedel sker från redan blygsamma nivåer är det ändå markant hur snabb tillväxten har varit och fortfarande är. Vi har sett en ökning om runt 40 procent de senaste tre åren och räknar med att e-handel med livsmedel kommer att omfatta 6 miljarder i omsättning för 2016, säger Jonas Ogvall vd, Svensk Digital Handel.

Dubblering vartannat år

Med tanke på att e-handeln i mat omsatte 3 miljarder kronor 2014 innebär det en dubbleringstakt vartannat år.

– Jag tror det kommer att fortsätta öka i samma takt eftersom konsumenterna blir allt vanare att handla digitalt. Mycket av digital handel är en tjänst, oavsett om du beställer och hämtar själv i butiken eller får det hemlevererat. Man kan till och med se tjänsten som föremål för RUT-avdrag.

Varför tror du att e-handel med mat kommer fortsätta att öka?

– Flera orsaker och som sagt fler vänjer sig vid det och valfrihet är viktigt idag. Man vill kunna växla mellan att handla själv, beställa och hämta respektive få det hemkört. Sedan vill man också kunna välja mellan färdiga kassar med recept, egenplockade kassar och nu också att kunna botanisera bland recept på kedjornas hemsidor, klicka i de som passar en och automatiskt få ingredienserna plockade i kassen enligt sin digitala inköpslista.

Och här ligger kedjorna olika långt i sina satsningar där Coop var först på bollen starkt följda av Ica och först nu i år har Axfood kommit igång.

– Allt handlar om valfrihet men också enkelhet. Hos Ica kan jag när jag fyllt i min digitala inköpslista även få reda på hur jag ska röra mig i butiken på effektivaste sätt när jag plockar mina varor - om jag väljer att göra det själv. Det är sådana här saker som kedjorna blir tvungna att konkurrera om. Att erbjuda olika varianter till köp och kunna erbjuda det som är enklast för konsumenten.

Men blir det inte väldigt dyrt för butikerna att tillhandahålla alla dessa tjänster som plock, förvaringsskåp, hemleverans med mera?

– Det är riktigt att det blir mycket personalintensivt men det innebär ju också att det skapas fler arbetstillfällen. Butikerna tar ju också betalt för den tjänst de utför.

Han gör en jämförelse med Mathem som startade för sex år sedan.

– De har en omsättning på en miljard kronor och cirka 800 anställda idag. De jobben fanns inte dessförinnan.

Missar ändå inte de fysiska butikerna en del i omsättning då kunderna handlar digitalt. Då köper man ju bara det man tänkt sig.

– Ja, som kund exponeras du inte av lockvaror på samma sätt i nätbutik jämfört med i en fysisk butik. Går du omkring i affären och får lust att stanna till vid böckerna kanske det slinker ner något man inte tänkt handla. Detsamma gäller också godis och annat som lockar. Jag tror många barnfamiljer är ganska tacksamma för att slippa tjat, bråk och mutor bara för att klara sig igenom en veckohandling.

Lockvaror orsak till sen start

Jonas Ogvall tror att kedjornas farhågor om att omsättningen på lockvaror och non-food och liknande varor var en av orsakerna till att de var så sena med att ta upp konkurrensen med matkasseföretagen.

– Snart nog insåg kedjorna att det gällde att skynda sig ikapp matkasseföretagen för alternativet är att de tappar alltför mycket mark gentemot dessa. Risken finns ju annars att kedjorna även tappar en del marknadsandelar av själva maten. Matkasseföretagen har ju inget att förlora för de har aldrig haft några fysiska butiker så de har ett enormt försprång.

Varför har de ett försprång menar du? De kan ju inte konkurrera med att finnas på plats när man snabbt behöver några liter mjölk eller när smöret tagit slut?

– Ja, men där ligger ingen större omsättning att konkurrera i. Det som ger de verkliga pengarna är utbudet och där är näthandeln oslagbar jämfört med en fysisk butik. Men kunderna vill ha både ock – både stort utbud och närhet till en fysisk butik.

Hur tycker du att glesbygdsbutiker ska förhålla sig till näthandeln för att inte riskera att slås ut?

– Jag tror de har mycket att vinna på att själva starta näthandel och hemleveranser. Många glesbygdsbutiker får ofta ett stort tillskott av sommargäster som kommer och handlar. Dessa brukar också bo fler på mindre yta med mindre möjlighet att förvara färskvaror.

– Ofta kommer också gäster och man umgås och äter mer mat än normalt. Ska man hålla en hygglig nivå så handlar man varje dag. Här tror jag att betalningsviljan är stor för att få kunna beställa mat med mobilen och få den hemlevererad så man kan ägna mer tid tillsammans, säger han.

Han pekar också på att det kan gynna ungdomar och nyanlända som får sommarjobb genom att plocka varor och köra ut kassar.

– Redan nu lever många glesbygdsbutiker på sommaromsättningen under resten av året och med e-handel kan de fortsätta ha en stark omsättning på sommaren samtidigt som nya jobbtillfällen skapas.

E-handel är inte bara själva köpet och leveransen, här finns även betalströmmar. Hur kommer vi att betala i framtiden?

– Mobilen kommer att vara den man vill betala med för den har man alltid med sig. Swish har slagit igenom stort och andra liknande lösningar kan komma. Jag skulle aldrig betala med Swish innan jag fått varorna eftersom det är en direktbetalning men det finns ju lösningar där nätbetalningen ligger i ”karantän” tills varan är levererad. Sådant löser säkerhetsaspekten.

– Idag betalar svenskarna helst med kort eller via faktura eftersom det är säkrast. Faktura är ju betalning efter att man fått varan och blir man lurad via kort står oftast kortföretaget för hela risken.

Hur ser framtiden ut? Om och när passerar vi 50/50 i fysisk handel och näthandel?

– Oj, det vågar jag inte sia om. Näthandeln för livsmedel är ca 1,5 procent av branschens totala omsättning och om 10 år kommer den vara 5 procent om näthandeln fortsätter att dubbleras vartannat år. Men 50/50, nej det är svårt att gissa.

– Konsumenterna kommer alltid att vilja ha komplement, det vill säga den fysiska butiken. Men med tanke på den snabba ökningstakten av näthandel så gäller det för handlarna att förhålla sig till detta även om det för många handlare kan vara smärtsamt när en affärsmodell som fungerat bra i decennier nu håller på att ändras. Samma sak som den traditionella detaljhandeln gått igenom står nu även dagligvaruhandeln inför. Ingen kommer undan digitaliseringen.

Kan du se några andra förändringar inom näthandeln för mat inom den närmaste framtiden? Kommer vi till exempel att börja e-handla mat från utlandet?

– Ja det tror jag. Och där ser vi två spår. Dels delikatesser från världens alla hörn som inte kräver kostsamma kyl/frysförpackningar för att levereras hem till kundens dörr. Så ser det ut idag men även förpackningsindustrin jobbar på att hitta smarta lösningar här, det är bara en tidsfråga.

– Dels har vi våra närmaste grannländer i norden och norra Europa. Ta Lidl och Netto som exempel. Om de skulle packa produkter i Polen och köra därifrån till södra och mellersta Sverige tar det inte längre tid än inom landet från norr till söder. Jag kan se en framtida lönsamhet i matkassar från andra länder bara logistiken fungerar och kassen är mer konkurrenskraftig än inhemska motsvarigheter.

Text: Marie Halldestam