​Så hjälps romerna ur fattigdomen i Rumänien

Romerna är utstötta i sina egna hemländer och Rumänien utnyttjar inte ens det EU-stöd som finns. Erikshjälpen har varit på plats i Rumänien i decennier för att komma runt de strukturella hinder som finns och hjälpa romerna till ett bättre liv, utbildade och integrerade i samhället.

För ett par år sedan fanns runt 1000 romska tiggare i Sverige. Nu är siffran uppe i minst 2000. Det är en promille av Rumäniens allra fattigaste romer. Hur det kommer se ut till sommaren vet ingen. Situationen är kritisk eftersom romernas situation mer eller mindre ignoreras i sina hemländer samtidigt som alltfler romer upptäcker hur väl de tas emot i Sverige.

Lång erfarenhet

BarnrättsorganisationenErikshjälpen har i dryga två decennier arbetat på plats i Rumänien för att hjälpa romerna till ett bättre liv. Av lång erfarenhet vet de vad som behöver göras och hur. Ett idogt arbete som kommer att ta många år till men som sakta men säkert ger resultat.

–Vi arbetar för barnens bästa och det gör vi på plats i flera olika länder, i detta fall i Rumänien där vi jobbar för social inkludering av romerna i det rumänska samhället, säger Lotta Olofson, insamlingschef på Erikshjälpen.

Hon tycker inte att det är bra att barnen lämnas hemma i Rumänien de tre månader föräldrarna åker till Sverige och andra länder för att söka en inkomst.

– Jag kan förstå att det lockar att komma till Sverige för att få ihop till sin försörjning men samtidigt behöver barnen sina föräldrar. Vi jobbar på lång sikt med att förändra attityder och värderingar men också konkret med projekt som gör att fler barn går i skolan och fler vuxna kan hitta en försörjning.

Hennes kollega Jessica Albertson, som är ansvarig för projekt i Rumänien, förklarar att förändringarna måste ske på många olika plan samtidigt för att det ska fungera på sikt. Hon menar att det finns strukturella hinder som måste forceras.

Strukturella problem

– Kortfattat innebär de strukturella problemen bland annat att många romer saknar kompletta identitetshandlingar, vilket gör att de saknar tillgång till flera av de samhällsfuktioner som finns i Rumänien i form av skola och sjukvård. Då flera saknar utbildning skapas det också svårigheter med att få jobb och på så sätt en försörjning. Romerna hamnar på så sätt utanför samhället.

Romerna har det sämst och har alltid haft det så och det finns en utbredd likgiltighet inför deras situation i hemlandet. Bäst exemplifieras detta med EUs actionplan för att integrera Europas romer. Med hjälp av pengar från de gemensamma strukturfonderna ville man säkerställa romernas tillgång till utbildning, sjukvård, arbete och bostäder.

Nobbar EU-stöd

Mellan 2007 och 2013 avsatte EU 184 miljarder till Rumäniens utveckling varav 32 miljarder öronmärktes för de allra fattigaste. Det enda landet självt behövde göra var att skjuta till fem procent av egna medel. Men endast 20 procent av stödpengarna användes och Rumänien visade sig återigen vara sämst i EU på att använda stödpengar.

Undersökningar i kölvattnet av detta misslyckande har visat att det dels beror på Rumäner i gemen inte bryr sig om romernas situation, dels på att den offentliga sektorn i mångt och mycket är korrupt och byråkratisk. Man har bland annat fått erfara att kommunalpolitiker tvekar inför att avsätta skattemedel för romernas utveckling för att få EUs stödpengar eftersom risken att bli omvald då kraftigt skulle minska.

– Det finns stora utmaningar när det gäller relationen mellan romer och myndigheterna i Rumänien. På grund av att romerna har hamnat utanför samhället så finns det också en skepsis gentemot myndigheter. Samtidigt finns det också attityder bland myndighetspersoner som försvårar integrationen. I de sammanhang där vi finns arbetar vi därför mycket med att få till en fungerande dialog, säger Jessica Albertson.

Utbildning är nyckeln

För att kunna hjälpa de runt 2 miljoner fattiga romer som finns i Rumänien måste den onda cirkeln brytas. Erikshjälpen jobbar främst i de västra delarna av landet på fyra orter och i samarbete med lokala ideella organisationer.

– Utbildning är nyckeln. Vi börjar tidigt med att förmå familjerna att sätta sina barn i förskolan. Det har visat sig att barn som går i förskolan i högre utsträckning fortsätter med att gå i skolan, säger Lotta Olofson.

Men för att få gå i skolan måste man vara registrerad medborgare och det är det långt ifrån alla romer som är.

– Här arbeter vi konkret med att hjälpa romerna att registrera sig själva och sina barn. Annars finns man inte och har inte rätt till skola eller sjukvård eller de sociala bidrag som trots allt finns.

Väl i skolan erbjuder Erikshjälpen tillsammans med sina lokala samarbetsorganisationer, de romska barnen läxhjälp – också det en essentiell tillgång.

– Läxorna är inte som här hemma, repetitiv, utan barnen måste i tidig ålder läsa in stora mängder nya saker på egen hand. De har också svårt att få hjälp hemma då flera barn har föräldrar som själva inte gått i skolan.

Utanförskap och mobbning

Det finns också fler hinder att komma förbi när det gäller skolan.

– Vi ser mycket diskriminering där romska barn sätts i egna klasser eller får sitta i en egen del i klassen, avskild från de andra. Eller så ignoreras de, får inte svara på frågor av läraren. Här har vi mycket att göra, skapa dialog och motverka fördomar och särbehandling, säger Jessica Albertson.

Andra hinder handlar om hygien. För att kunna gå i skolan utan att särbehandlas behöver barnen vara rena, lusfria och ha hela och rena kläder. En omöjlighet när man lever utan rinnande vatten i leriga, stinkande bosättningar.

– Här jobbar vi konkret med att upprätta hygiencenter i de olika bosättningarna där de kan de duscha, gå på toaletten och tvätta kläder.

Egen försörjning

Förutom myndighetskontakter, hygienfrågor och utbildning jobbar Erikshjälpen också direkt med att uppmuntra och stödja olika försörjningsprojekt, inte minst olika odlingsprojekt som gör att romerna kan bli självförsörjande på grönsaker.

– Vi stödjer även Dece som är ett företag som tillverkar hemvirkade mössor, halsdukar och nu också olika lädervaror som fodral och väskor. Potentialen är stor då det finns gott om händiga romer som kan sitta hemma och tillverka de olika sakerna. Dece kanaliserar sedan produkterna vidare i Europa där de säljs hos flera återförsäljare, säger Lotta Olofson.

Text: Marie Halldestam

Foto: Bengt Öberg, NetWorks

Fakta | Erikshjälpen i Rumänien

Lånsiktigt arbete för att motverka den systematiska diskriminering romerna utsätts för och istället arbeta för social inkludering. Detta görs i västra Rumänien i Arad, Aleşd, Marghita och Cluj genom följande konkreta insatser:

• Utbildning

- Informera föräldrarna om vikten av att ders barn går i skolan

- Introducera barnen i förskolan så de fortsätter gå i skolan.

- After school projekt där barnen får hjälp med läxläsning och annan stödundervisning

• Levnadssituation

- Information och utbildning om vikten av god hygien för bättre hälsa och undvikande av smittspridning

- Upprättande av hygiencenter med dusch, toa och tvättmaskin

- Försörjningsprojekt, allt från självodling till start av företag som involverar romer på olika nivåer, Dece gott exempel.

• Myndighetskontakter

- Informera om vikten av att registrera sitt medborgarskap för att få ID-handlingar och tillgång till skola, sjukvård mm.

- Bjuda in myndigheter till olika projekt för att förändra negativa attityder gentemot romerna och skapa broar för social integrering i det rumänska samhället.

Fakta | Så kan du hjälpa romerna

Erikshjälpen hjälper romer på plats i Rumänien för social inkludering och ett bättre liv. Det finns flera sätt för såväl företag som pivatpersoner här i Sverige att stödja Erikshjälpens arbete i Rumänien. Här är några exempel: