Skyddsjaktsansökningar för klövvilt ökar drastiskt i Östergötland

Aldrig tidigare har vi fått så många skyddsjaktsansökningar för klövvilt på remiss till LRF som nu. En anledning är att vi numer alltid är remissinstans efter önskemål till Länsstyrelsen. Men helt klart är det även en tydlig signal att viltstammarna lokalt orsakar stora skador i jord- och skogsbruk.

Under vintern har det inkommit 5 ansökningar för skyddsjakt på älg, 2 st för kronhjort, 3 st för dovhjort varav 2 gäller för ett större antal kalvar inom älgskötselområden. När det gäller hjort finns ett förslag från det nationella klövviltrådet, där LRF är representerat, om generell skyddsjakt på årskalv i oskördad gröda från 1 juli till 15 april, vi inväntar beslut i frågan. Dessa ansökningar är delvis i linje med det förslaget.

Att använda möjligheten till skyddsjakt innan skada uppstår under mars månad är en bra modell för att ge markägare möjlighet att påverka sin situation på de platser där man befarar problem, det är även etiskt försvarbart då årskalvar inte är dräktiga. I områden där dovhjorten är talrik finns ingen förvaltningsmässig risk, snarare kan denna jakt förbättra könsfördelningen i den totala avskjutningen under jaktåret. Ofta har enskilda markägare ingen möjlighet att i tillräcklig utsträckning beskatta stammen tillräckligt under jaktsäsong.

Flockbeteenden och i vissa fall utfodring gör att viltet inte alltid uppehåller sig i samma områden under jakttid som under odlingssäsongen vilket försvårar för drabbade markägare att under jakttid beskatta stammen. Man behöver även kunna skyddsjaga just när problem pågår.

I förslaget ingår även generell skyddsjakt på kronhjortskalv där man har problem med skadeverkningar på barrträdsstammar.

Markägare behöver engagera sig den lokala förvaltningen av viltstammar och förklara konsekvenser av för höga viltstammar i odlingslandskapet och skogsbruket.

Mer information: Anna Åman Sigbjörnsson