Skip to main content

"Tjejers vardagsliv är angeläget"

Pressmeddelande   •   Mar 02, 2018 12:09 CET

Vilket handlingsutrymme har tonårstjejer i Malmö? Vardagslivet ser både lika och väldigt olika ut för olika gymnasietjejer utifrån kön, klass, ekonomiska villkor, etnicitet, val av skola. Det framgår i en färsk avhandling på Malmö universitet.

-Det är alltid angeläget att undersöka tjejers erfarenheter då vi lever i starkt könsojämlikt samhälle, säger nydisputerade Johanna Sixtensson. Mycket engagemang ägnas åt tonårspojkar både vad gäller insatser men tonårspojkar får också mycket större medialt utrymme.

Syftet med avhandlingen är att undersöka tjejers handlingar och rörelser och hur dessa begränsas på olika sätt. Det handlar också om utrymme för motstånd och eget aktörskap.

Mån om

Johanna Sixtensson har varit mån om att hitta 22 tjejer från olika delar av Malmö, alltså med olika sociala, ekonomiska och etniska bakgrunder. Alla är i gymnasieåldern mellan 16-19 år och de ställer upp frivilligt. Sixtensson har både gjort fokusintervjuer och individuella intervjuer under ett års tid.

-Flickornas berättelser är utgångspunkten för mina analyser där jag ser både likheter men också stora skillnader, säger Johanna Sixtensson.

Svårt ibland att röra sig

Likheterna handlar, enligt Sixtensson, bland annat om hur det är att vara äldre tonårstjej. Att det ibland är svårt att röra sig överallt, då vissa platser kontrolleras av pojkar eller pojkgäng. Det kan exempelvis handla om en fritidsgård eller en festkommitté på en gymnasieskola, där tjejerna inte är önskvärda. En annan likhet handlar om tjejernas berättelser om ryktesspridning i både virtuella rum men också på olika platser i staden.

Det finns också stora skillnader på flickornas berättelser, enligt Sixtensson. Tjejer som bor i områden som omskrivs som socialt utsatta upplever att de döms utifrån områdets stämpel. Tjejer som bor i mer välbeställda områden kan snarare använda området som en statushöjare.
- Genom att ställa frågor om flickornas privatekonomi ser jag hur deras olika ekonomiska förhållanden skapar olika villkor för deras handlingsutrymme, säger Sixtensson. Det är starkt medvetna om sin position i förhållande till vad andra kan göra och konsumera.

Motstånd

Bland de undersökta flickorna finns också stora skillnader i etnisk bakgrund.
- De flesta som inte är vita har upplevelser av olika rasistiska uttryck, säger Johanna Sixtensson. Det intressanta är att se hur flickorna bemöter denna vardagsrasism och vilka motståndsstrategier som finns – både kollektivt och individuellt.

Johanna Sixtensson har även undersökt val till gymnasieskola. Här har hon sett hur kategorierna kön, klass, etnicitet, ekonomiska och sociala villkor strålar samman. Flickorna väljer att gå på gymnasieskolor där de känner sig hemma och där elever går som liknar dem själva. I sina utsagor förhåller de sig till vad som kan kallas ett informellt rankingsystem över Malmös gymnasieskolor.
- Det är alltför enkelt att påstå att valen till gymnasieskolan är fria, säger Johanna Sixtensson.

Vem ska läsa avhandlingen?

-Alla som är intresserade av unga tjejers villkor. Det handlar om studenter, socialtjänstemän, forskare, lärare med flera. Det är en avhandling som säger något om vår samtid.

Text: Helena Smitt

Johanna Sixtensson har disputerat på avhandlingen Härifrån till framtiden. Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

- 24000 studenter, varav 12300 på helårsbasis.

- 1800 anställda, varav 75 professorer, 400 disputerade lärare.

- 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.