Malmö universitet

Relativt sett är risken att drabbas av våldsbrott störst i närheten av kvarterskrogen i något av Malmös utsatta områden. Det är slutsatsen i en studie där kriminologen Manne Gerell studerat antalet anmälda brott i förhållande till antalet lokala bussresor från en viss hållplats.

— Vi vet att det sker mycket mer brott på vissa platser som Möllan och kring torgen i centrum. Det är platser där det finns mycket krogar och många människor rör sig. Men är risken större att utsättas för våldsbrott på dessa platser när vi tar hänsyn till hur mycket folk som vistas där? frågar sig Manne Gerell.

Syftet med studien, som finansierats av Stiftelsen för kollektivtrafikforskning, K2, har varit att beräkna och förklara den relativa risken för att drabbas av våldsbrott vid hållplatser för lokalbuss i Malmö. Detta har han gjort genom att beräkna antalet polisanmälda våldsbrott i närheten av en busshållplats för att sedan dela dessa med antalet personer som stigit på en lokalbuss på hållplatsen under ett år. Totalt handlar det om över 33 miljoner bussresor från 586 busshållplatser.

Nära krogar och service

Busshållplatser som har mycket våldsbrott kännetecknas av att de ligger nära skolor, bankomater, restauranger eller nattöppna barer. Hållplatser med tak har också fler våldsbrott. Men allt detta fångar också upp var det är mycket folk. Restauranger, skolor och bankomater finns där många människor bor och vistas. Platserna med flest våldsbrott ligger till stor del väldigt centralt placerade i staden. När antalet våldsbrott sätts i relation till hur många personer som åker buss från platsen förändras mönstren, söderut och österut från centrum sett.

— Då är det vid pizzerian i det lokala centrumet i Malmös utsatta områden som det är signifikant störst risk för våldsbrott, säger Manne Gerell.

Manne Gerell har räknat på ett avstånd inom 200 meter till en busshållplats. Utifrån de variabler som är kopplade till mängden våldsbrott har han också skapat kartor över hur hög risk olika platser har för våldsbrott. De platser som kännetecknas av hög risk fångar in 81% av våldsbrotten i offentlig miljö.

— Detta är ett sätt att, baserat på saker som antal alkoholtillstånd det finns och hur mycket folk som rör sig i ett område, förutsäga var det kan finnas risk för att brott kommer att ske, säger han.

Kollektiv förmåga viktig

Det är ungefär ett och ett halvt mer våldsbrott vid busshållplatsen i ett utsatt område (ett område med mycket låg kollektiv förmåga) än ett normalområde. Manne Gerell lyfter ett områdes kollektiva förmåga som en viktig framgångsfaktor för att förebygga brott. Med det avses invånarnas känsla av samhörighet med varandra och förmåga till social kontroll.

— Den är ofta låg i de här utsatta områdena, men kan förstärkas med ganska små medel. Krögaren kan t ex säga nej till droger på restaurangen. Om de boende säger hej till främlingar eller säger till barn att plocka upp skräp de kastat på marken, då signalerar man att ”så gör vi här”. Det är små grejer i vardagen som kan göra folk mindre benägna att begå brott, säger Manne Gerell.

Maria Vidakovic är ny på jobbet – på Malmö universitets nyinrättade tjänst som fundraiser. Hon ska hitta nya finansiärer och donatorer åt lärosätet. Som nytt universitet behöver Malmö universitet mer externa medel till forskning.

Maria Vidakovic håller på att forma det nya uppdraget på Malmö universitet. Målet som ansvarig för donationsverksamheten är att långsiktigt bygga en plattform för samarbete och utbyte, för att höja andelen forskning.

– Min uppgift är att se till så att Malmö universitet får in pengar från privatpersoner, stiftelser, företag och entreprenörer som är villiga att sätta vårt lärosäte på kartan och bidra till forskning och nyttan som forskningen kan bidra till, säger Maria Vidakovic.

Maria Vidakovic har med sina 23 år som ansvarig för private banking i den kommersiella bankvärlden en lång gedigen erfarenhet både av att bygga relationer och förvalta kunders kapital. Hennes kontaktytor och kunder utgörs av förmögna privatpersoner, stiftelser och företag spridda över hela södra Sverige.

Mycket av Maria Vidakovic arbete vid Malmö universitet kommer att handla om att, i nära samarbete med Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor för samverkan, och rektor Kerstin Tham, bygga långsiktiga förtroendegivande relationer genom samverkan och alumniverksamhet.

Malmö universitet behöver bygga upp processer och strukturer för hur lärosätet tar hand om donationer så att bidragen används på bästa sätt. Samtidigt blir givarna ambassadörer för Malmö universitet och behöver tas om hand på ett bra sätt.

– Det ska vara enkelt för potentiella givare att gå in och se vilka projekt som kan generera positiva förändringar som större bidragsgivare kan vara del av, säger Maria Vidakovic.