Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014

Nästan var fjärde anställd omfattas år 2015 av ett så kallat sifferlöst avtal och 60 procent av avtal utan individgarantier. Det visar en kartläggning i Medlingsinstitutets årsrapport ”Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014” som presenterades på tisdagen. Rapporten innehåller fakta bland annat om arbetsmarknaden, lönerna och den svenska konkurrenskraften år 2014.

Medlingsinstitutet ska enligt sin instruktion ”tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll”. Den samsynen har ifrågasatts, men en studie av hur parterna direkt och indirekt kopplar sina avtal till normen visar att normeringen har inflytande över hela arbetsmarknaden.

– Att parterna själva genom avtal, samordning och samverkan befäster normeringen visar att det råder en sådan samsyn, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth.

Under år 2014 rapporterades 43 tecknade kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor till Medlingsinstitutet. Den norm som lades fast av industrin år 2013 med avtal som gav en kostnadsökning på 6,8 procent under tre år stod sig väl i alla sektorer.

– Lönebildningen har fungerat väl utifrån de kriterier vi har för att bedöma den, säger Claes Stråth.

Prognoserna visar på en reallöneökning i storleksordningen drygt 3 procent under år 2014, då inflationen var obefintlig. De svenska reallönerna har, med undantag för år 2011, ökat varje år de senaste 20 åren och har givit en reallöneökning på närmare 60 procent under den perioden.

Den svenska konkurrenskraften står inför utmaningar med sjunkande produktivitetstillväxt och arbetskraftskostnader som stiger snabbare än i omvärlden. En försvagad krona har emellertid inneburit en viss lättnad för exportindustrin.

Eftersom få avtal förhandlades under år 2014 blev det också få konflikter. Medlare tillsattes bara vid sex tillfällen. I fem av dessa lades varsel om stridsåtgärder och i två utlöstes stridsåtgärderna. Under avtalsrörelsen förlorades 2 845 dagar och totalt under året 3 450 dagar.

– Sverige har få förlorade arbetsdagar på grund av konflikter, vilket blir tydligt vid en jämförelse med de övriga nordiska länderna, säger Claes Stråth.

Också år 2015 är det få avtal som ska omförhandlas, men förberedelserna för den stora avtalsrörelsen 2016 pågår redan.

– När det gäller löneskillnaderna mellan kvinnor och män är det viktigt att parterna söker ett svar på hur den frågan ska tacklas. Medlingsinstitutet har i regleringsbrevet för år 2015 fått nya uppdrag på jämställdhetsområdet, säger Claes Stråth.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män har sakta minskat sedan 2005. Den viktigaste förklaringen till löneskillnaden mellan könen är att kvinnor och män återfinns i olika yrken och branscher.

Rapporten i sin helhet finns på Medlingsinstitutets hemsida www.mi.se.

Mer information:

Bosse Andersson tel 08-545 292 43

Pressansvarig på Medlingsinstitutet