Medlingsinstitutets årsrapport för 2013

Medlingsinstitutet presenterar i dag sin årsrapport ”Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013”. Rapporten innehåller fakta om bland annat arbetsmarknaden, lönerna och den svenska konkurrenskraften år 2013.

Mer än 500 tecknade kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor rapporterades till Medlingsinstitutet under år 2013. Den norm som lades fast av industrin med avtal som gav en kostnadsökning på 6,8 procent under tre år stod sig väl i alla sektorer.

– Lönebildningen har fungerat väl utifrån de kriterier vi har för att bedöma den, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth.

Prognoserna visar på en reallöneökning i storleksordningen 2,5 procent under år 2013, då inflationen var i det närmaste obefintlig. De svenska reallönerna har, med undantag för år 2011, ökat varje år sedan 1994.

Den svenska konkurrenskraften har utvecklats väl i ett längre perspektiv. De senaste årens förstärkning av kronan och med högre arbetskraftskostnadsökningar än i omvärlden innebär dock en utmaning för exportindustrin.

Sysselsättningen har ökat.

Trots det stora antalet förhandlingar blev varslen om stridsåtgärder bara 19 och i fyra fall utlöstes stridsåtgärder som fick till följd att arbetsdagar gick förlorade på grund av strejk eller lockout. Under avtalsrörelsen förlorades 6 192 dagar och totalt under året 7 084 dagar.

– Det är få konflikter med tanke på avtalsrörelsens omfattning, säger Claes Stråth.

Förhandlingsresultaten visar också en tydlig trend mot fler tillsvidareavtal och fler "sifferlösa avtal". År 2015 kommer cirka 800 000 anställda att omfattas av avtal med lokal och individuell fördelning utan något centralt angivet utrymme eller individgarantier.

År 2014 blir ett lugnare avtalsår då drygt 50 avtal löper ut. Därtill kommer ett antal avtal som kan sägas upp under året.

– Det borde kunna ge arbetsmarknadens parter ett andrum och skapa möjlighet till eftertanke och dialog, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män har sakta minskat sedan 2005. Den viktigaste förklaringen till löneskillnaden mellan könen är att kvinnor och män återfinns i olika yrken och branscher. En analys ur ett europeiskt perspektiv visar att i länder där det är vanligare att kvinnor förvärvsarbetar är det större skillnader mellan kvinnors och mäns löner.