Medlingsinstitutets årsrapport för 2016

År 2016 var ett stort avtalsår. Arbetsmarknadens parter träffade 498 avtal som omfattade cirka 2,7 miljoner löntagare. Det lades varsel om stridsåtgärder i samband med 25 avtalsförhandlingar och 10 079 arbetsdagar gick förlorade på grund av att varsel utlöstes. I knappt hälften av tvisterna lades sympativarsel. Det framgår av Medlingsinstitutets årsrapport för år 2016.

– Det fanns farhågor om att det skulle bli en turbulent avtalsrörelse, men antalet varsel och förlorade dagar motsvarar ungefär tidigare stora avtalsår, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson.

– Vår rapport visar också att den exportberoende sektorns avtal blev normerande. Den svenska modellen fortsätter att fungera väl inom de givna ramarna.

Medlingsinstitutets rapport visar att lönerna ökade med uppskattningsvis 2,4 procent till och med november och att reallönerna år 2016 väntas öka med i storleksordningen 1,4 procent om man mäter inflationen med konsumentprisindex (KPI).

I de förhandlingar som gick till medling gällde tvisterna oftare principer än löneökningsnivåer.

De flesta avtal som tecknades blev ettåriga vilket innebär att vi redan befinner oss i upptakten till ännu en omfattande avtalsrörelse. Under år 2017 löper 465 avtal ut. De avtalen omfattar cirka 2,3 miljoner löntagare.

– Jag utgår från att parterna också denna gång visar sig vara ansvarsfulla även om det naturligtvis som alltid finns motstridiga intressen, säger Carina Gunnarsson.

I lokala tvister lades 24 varsel under året. Flertalet av dessa tvister krav på kollektivavtal. I en lokal tvist utlöstes strejk liksom vid en internationell sympatiaktion.

Totalt gick 10 417 arbetsdagar förlorade på grund av stridsåtgärder under året.

Lönebildningen är en viktig del i den svenska konkurrenskraften. Arbetskraftskostnaderna har ökat snabbare än lönerna, men det är en tillfällig effekt av att nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga har avskaffats. Vid en internationell jämförelse står sig Sveriges konkurrenskraft väl, även om den svaga konjunkturen i Europa drabbat svensk industriproduktion och export. Kostnadsläget har också gynnats av att kronan har försvagats sedan 2013.

I årsrapporten studeras också hur några olika egenskaper förhöll sig till löneutvecklingen mellan 2014 och 2015. Bland dem som fick en procentuellt högre löneökning än medianen fanns förhållandevis fler unga och fler med en lönenivå under genomsnittet.

Presskontakt:

Bosse Andersson, tel 08-545 292 43

Informationsansvarig, Medlingsinstitutet