Riksdagspolitiker diskuterar i dag det rullande kulturarvet och framtida generationer i baksätet av en T-Ford från 1926

Åtta riksdagspolitiker och en statssekreterare fördelade i tre Ford-baksäten i samband med Motorhistoriska Riksförbundets traditionella baksätesdebatter under Almedalsveckan. I dag diskuterar Lotta Finstorp (M), Anders Åkesson (C) och Leif Jakobsson (S), statssekreterare i finansdepartementet det rullande kulturarvet och framtida generationer i baksätet av en T-Ford från 1926.

Under Almedalsveckan har Motorhistoriska Riksförbundet genom åren lyckats klämma in ett tjugotal riksdagspolitiker i baksätet. Anledningen är de årliga baksätesdebatterna.

– Det rör sig dock bara om tre i taget då det är lite trångt i de äldre bilarna, förklarar MHRFs ordförande Peter Edqvist som själv tar plats bakom ratten.

Motorhistoriska Riksförbundet deltar för åttonde året i rad i Almedalsveckan. Likaså riksdagspolitikerna varav ett flertal genom åren tagit plats i baksätet i en historisk bil. Så även i år. Från förarsätet leder MHRFs ordförande Peter Edqvist debatten.

Baksätesdebatterna pågår 4 till 6 juli mellan klockan 14.00-14.15 på plats H628, holmen i Visby hamn. Under dessa dagar ställs här både tvåhjuliga och fyrhjuliga historiska fordon ut. Och trehjuliga. En Messerschmitt Kabinenroller från 1956 finns på plats varje dag i sällskap av den desto större Volvo LV 60 tankbil av årsmodell 1931.

I dag välkomnas Lotta Finstorp (M), Anders Åkesson (C) och Leif Jakobsson (S), fram till nyligen riksdagspolitiker och i dag statssekreterare i finansdepartementet, att diskutera det rullande kulturarvet och framtida generationer i baksätet av en T-Ford från 1926.

Peter Edqvist om dagens debatt:

– Motorhistoriska Riksförbundet med 176 medlemsklubbar, som sammanlagt har 97 000 individer anslutna, har under många år arbetat för att vårt rullande kulturarv ska ges möjligheter att bevaras, användas och utvecklas, det vill säga helt i linje med regeringens kulturpolitiska mål. Ändå upplever vi att myndigheter och tjänstemän, även på kommunal nivå,skapar problem och hinder. Tendensen är att problemen ökar över tid. Vi möts också allt mer av oförståelse, ovilja och i enstaka fall även illvilja mot den fordonshistoriska rörelsen, alltså tvärtemot regeringens kulturpolitiska mål.

Några exempel: Efter åtta år har Transportstyrelsen fortfarande inte lyckats hitta en modell som säkerställer att historiska originaldokument inte behöver skickas till destruktion. Vid import av historiska fordon har numera även Transportstyrelsen själva börjat föreslå att historiska fordon importerade från tredje land först ska registreras i annat EU-land innan dettas till Sverige. Mest uppmärksammade har kanske de förslag varit som under åren kommit från Naturvårdsverket med ägarbegränsningar, förbud för privatpersoner att demontera sitthistoriska fordon eller förbud mot att exportera bilar fyllda med skum (jo, de menade faktiskt så, se Naturvårdsverkets utredning Uttjänta bilar och miljö, sid 45 pkt 8.1.b!).Frågan är om Kulturdepartementet gör tillräckligt för att uppfylla sitt eget kulturarvsmål när det gäller det kulturarv som rör på sig.

Peter Edqvist om dagens bil:

– Ford modell T tillverkades 1908-1927 i mer än 15 miljoner exemplar, tidvis i 8 000 exemplar per dag. Motorerna tillverkades i Detroit, men montering skedde på många ställen i världen, bland annat i Köpenhamn. Motorn är fyrcylindrig på 20 hästkrafter med

hel- och halvfart och bromsar finns endast på bakhjulen. De flesta T-Ford är svarta men från 1924 kunde andra färger väljas då kemikoncernen DuPont utvecklat snabbtorkande färg i andra kulörer än svart.