Utsatt målgrupp får nya möjligheter på arbetsmarknaden

”Vi satsade självklart på MIA-projektet, eftersom det gynnar en målgrupp som tidigare inte hade några insatser alls”, säger Amer Baalbaki, Samverkanssamordnarepå Arbetsförmedlingen, en av MIA-projektets viktigaste parter.

En deltagare kan exempelvis vara en person som varit sjukskriven de senaste sju åren. Arbetslivet har förändrats. Nya koder gäller. Har hen levt isolerad kanske yrket fått en helt ny inriktning. Det räcker inte med att säga ”nu måste jag göra något av mitt liv” för att få ett arbete. Personen kanske är motiverad, men har en arbetslivserfarenhet som går sju år tillbaka i tiden. 

"Var befinner hen sig kunskapsmässigt? Vad saknas? Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar för att se hur personen kan komma närmare arbetsmarknaden," säger Amer.

Deltagare kommer förrehabiliterade till Arbetsförmedlinge

"Arbetsförmedlingens uppdrag är att titta på människor utifrån frågan: Är du anställningsbar. Försäkringskassan bryr sig bara om vad doktorn säger". 

Amer menar att det har blivit så uppenbart de senaste åren att människor hamnar mellan stolarna i sina kontakter med Arbetsförmedlingen och att det finns stora fördelar med att arbeta förrehabiliterande, eftersom många kompetenser arbetar tillsammans.

"Vi har möjlighet att möta individer där de är, vi har tid att lägga på deltagare för att hjälpa, stötta och lyssna. Det kan man inte göra i samma omfattning om man har 150-200 ärenden som ligger och väntar på skrivbordet"

Siffror bör sättas i sitt sammanhang

"För en utomstående låter det kanske lite med tusen deltagare. Men jag vet hur svårt det är att arbeta med den här målgruppen. Alla siffror måste sättas i sin rätta kontext, annars tolkas de kanske fel. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv," säger Amer.

Det är 1,5 år kvar och parterna är överens om att MIA-projektet behöver bli mer känt. Potentiella deltagare finns ofta hos andra instanser än hos Arbetsförmedlingen, till exempel i sjukvården. Mer konstaterar att det går att göra mer för personer som kommer till till Arbetsförmedlingen och är förrehabiliterade.

"Jag gillar projektet, tycker om intentionerna. Det är innovativt och outside the box. Men jag har flaggat för att implementeringen av resultaten måste påbörjas. Det är en utmaning att skapa och strukturer som kräver engagemang och långsiktighet. Arbetsförmedlingen är en koloss. Alla våra myndigheter är tungrodda. Vi förändras inte på ett år eller två. Hur mycket god vilja det än finns, drunknar människor i sin vardag."

Testa metoder under resans gång

Amer tycker det är viktigt att testa nya sätt genom hela resan. 

"Var ser vi framgångsrika arbetssätt? Vad kan vi börja tala om med socialtjänsten och Försäkringskassan redan nu? Nu har vi chansen att testa och se om det passar med vår vision, vår värdegrund. 

Han uppmanar delprojekten att inte vänta inte med implementeringen.

"Kanske finns det en rädsla för att inte få gehör i de lokala styrgrupperna, eller för att plattformen inte är tillräckligt stabil i det egna delprojektet? De gör så många saker rätt. Varför inte använda deras erfarenheter och pröva att skala upp det som gått bra?"

Vad kommer att leva kvar efter MIA-projektet?

"När MIA-projektet är slut hoppas jag att vi har lärt oss hur det fungerar när samarbetet är som bäst. Vi kommer att ha gjort ett prov i samarbete kring individer som står långt från arbetsmarknaden. Det handlar om attityder, beteenden, fördomar om andra och om varandra. Väljer vi att vara nöjda och utvecklas kommer vi att få långvarig glädje av MIA-projektet. Om varje projektmedarbetare tänker efter vad hen har lärt sig, vad hen kan ta med sig till sin ordinarie verksamhet och utveckla vidare, då kommer MIA-projektet att få god effekt på våra myndigheter. Då kommer ingen att hamna mellan stolarna.