Skip to main content

Allsidigare rapportering om migration efterlyses av nya invånare

Nyhet   •   Maj 03, 2016 18:00 CEST

”Vi är inte siffror utan individer med en historia, nutid och framtid.” Personer med erfarenhet av flykt vill att media gör mer för att lyfta de mänskliga sidorna av migration. Det uttrycktes under ett samtal om mediers rapportering i migrationsfrågorna.

Lördagen den 23 april delade personer som har fått skydd i Sverige sina tankar om mediers rapportering om migration och flykt. Mer än 200 representanter från press, radio och tv var inbjudna till samtalet som genomfördes inom ramen för kommunikationssatsningen MIG Talks.

– Tyvärr vara det bara några få journalister som kom, men vi tänkte inte låta våra synpunkter gå ohörda. För att uppmuntra och vädja till en mer allsidig rapportering om mäniskor på flykt och migration klubbade vi fem principer och en ”snabbkurs” i migration, säger Jihad Eshmawi som ledde samtalet.

Principerna och snabbkursen har publicerats i form av ett upprop på webbsidan www.change.org. Uppropet riktar sig till stora medieaktörer i 17 länder.

– Förhoppningen är att vinna ett brett stöd för de utgångspunkter vi förespråkar och som vi tror kan bidra till ett mer inkluderande samhällsklimat, säger Jihad Eshmawi.

Uppropet speglar återkommande resonemang som deltagare i kommunikationssatsningen MIG Talks har gett uttryck för i både intervjuer med Migrationsverket och samtal om migrationsfrågornas plats i det offentliga samtalet.

Alireza Ahmadi som driver eget företag beskrev till exempel hur det individuella perspektivet lätt skyms bakom statistik och benämningar såsom ”flyktingar” och ”ensamkommande asylsökande barn”.

– Jag kom hit som ensamkommande en gång i tiden, hur länge ska jag betraktas som det?

Marzieh Amiri, som tar en kandidatexamen i internationell migration och etniska relationer vid Södertörns högskola, efterlyste fler positiva aspekter av invandringen till Sverige.

– Jag är en individ och kan en dag bli statsminister i Sverige, men enligt medierna är jag bara en kvinna från Afghanistan, sade Amiri.

Flera av deltagarna upplever att medias rapportering är generaliserande och har ett ensidigt fokus på problem och kostnader förknippat med migration. De stereotypa bilderna som sprids kan bidra till exkludering, menade deltagarna. För att bli bemötta som de starka och kompetenta människor de är efterlyste deltagarna att bli bemötta som individer och inte betraktade som delar av en homogen grupp.

– Genom vårt dagliga arbete genetmot medier får vi en bred överblick av nyhetsrapporteringen. Vi ser många exempel på det individuella och mänskliga perspektivet som deltagarna i MIG Talks efterlyser att de vill se. Men deltagarnas synpunkter ger skäl att både reflektera över hur man kan göra det nyhetsutbudet tillgängligt för fler, och vad vi på Migrationsverket kan göra för att belysa att migration inte är en sifferekvation, säger Per Ek, nyhetschef på Migrationsverket.

Varje månad hanterar Migrationsverkets nyhetsenhet mellan 500 och 1000 medieförfrågningar. Ungefär sju av tio frågor rör asyl- och flyktingmottagandet. Migrationsverket ska bistå med den information som efterfrågas, och samtidigt verka för en bred kunskapsspridning om migrationen till Sverige. De allra flesta som får ett uppehållstillstånd har inte skyddsbehov utan har kommit hit för att leva med nära anhörig, eller för att arbeta och studera.

– För att bredda kunskapsunderlaget om migration arbetar vi också med att belysa all migration till Sverige. Det innebär också att ta in och agera på vad människor som har migrerat till Sverige själva tycker är viktigt att lyfta i kommunikationen, säger Per Ek.

Läs uppropet i sin helhet här