Många blir offer för människohandel på vägen till Sverige

Under 2017 identifierade Migrationsverket 444 personer som misstänkta offer för människohandel. En tredjedel av dem uppger att de har blivit utsatta under resan till Sverige. Det kan bland annat handla om organhandel, prostitution och tvångsarbete.

Under en uttagningsresa för att ta ut kvotflyktingar tidigare i år träffade Migrationsverkets delegation en ung man från nordöstra Afrika. Han berättade att han hade flytt sitt hemland och fått jobb inom restaurangbranschen i ett annat nordafrikanskt land. När lönen uteblev hamnade han i en svår ekonomisk situation, vilket utnyttjades av ett kriminellt gäng som lovade att hjälpa honom. Han fördes till en kustort vid Medelhavet där människor samlades för att ta gummibåtar över till Europa. Att den unge mannen inte hade råd med någon biljett var förövarna medvetna om och det var därför de hade fört honom dit: För att låta honom gå ombord skulle han betala med sina organ.

Människohandel är temat för Migrationsverkets medverkan i den årliga konferensen Mänskliga Rättighetsdagarna som inleds på Stockholmsmässan i dag. Förra året identifierad Migrationsverket 444 personer som offer för människohandel, drygt en tredjedel uppger att de blivit utsatta på vägen till Sverige. Organhandel är en form av människohandel som uppmärksammats av Migrationsverket först de senaste åren.

– För bara tre år sedan hade vi inte stött på ett enda sådant ärende. Nu möter vi varje år människor som berättar att de betalat för resan med sina organ, säger Kajsa Törnqvist Netz, nationell samordnare mot människohandel på Migrationsverket.

Omfattande organhandel

Mannen som Migrationsverket träffade på uttagningsresan hade lyckats rymma innan ingreppet utfördes och så småningom fick han hjälp av FN:s flyktingorgan UNHCR. Han hade inte haft för avsikt att resa till Europa, och det var först efter att han fått hjälp av UNHCR som han fick veta att restaurangägaren och det kriminella gänget agerat i samråd med varandra. Hans ärende presenterades för Migrationsverkets delegation som ett ”brådskande fall” under utredningsresan tidigare i år.

Lisa Hultin Knutas, samordnare mot människohandel i region Stockholm, deltog på resan.

– Organhandeln längs den afrikanska kusten är mycket mer omfattade än vad vi kan föreställa oss. Vi mötte en representant från UNHCR som berättade att de hittat tömda kroppar ute i öknen, säger hon.

År 2014 identifierade Migrationsverket drygt 100 offer för människohandel. Siffran har sedan dess stigit successivt, vilket inte bara kan förklaras med det stora antalet asylsökande under 2015. Även efterföljande år, när det inte kommit lika många asylsökande har antalet identifierade offer för människohandel ökat.

– Vi har blivit bättre på att se signalerna och lärt oss vilka indikationer det finns på att någon kan vara offer för människohandel, säger Kajsa Törnqvist Netz.

Utbildningssatsning

Den ökade kunskapsnivån på myndigheten beror bland annat på den webbutbildning om människohandel som Migrationsverket tagit fram. Cirka 2 400 medarbetare har genom den lärt sig om vad människohandel innebär och vilka riskfaktorer och signaler som finns. Men även om kunskapen ökat finns en risk att det inte framkommer i utredningen vad en person har varit utsatt för, säger Kajsa Törnqvist Net:

– Det är inget man lätt börjar prata om, utan det kräver att det finns förtrolig stämning mellan sökande och handläggare.

Hon får medhåll av kollegan Lisa Hultin Knutas:

– Många berättar inte, och vi frågar inte alltid eftersom de skyddsskäl som åberopas räcker för att få ett uppehållstillstånd.

Även personer som blivit utsatta kan svara nej på frågan om de tvingats till något. Offer för människohandel kan själva ta på sig ansvaret då de menar att de ingått en överenskommelse med smugglaren.

– Det kan till exempel handla om kvinnor som sålt sexuella tjänster för att kunna betala för båtresan. Där behöver vi bli bättre på att förklara vad vi menar med tvång, säger Lisa Hultin Knutas.

När Migrationsverket får information om människohandel är det viktigt att dela den med polismyndigheten som har kontakt med bland andra Europol och Interpol i sitt arbete mot människohandel.

LÄS MER:

Migrationsverkets arbete bakom många polisanmälningar om människohandel

Fakta: människohandel - indikationer och riskfaktorer

Den som levt i social utsatthet i hemlandet har en ökad risk för att drabbas av människohandel.

Många gånger har personen blivit vilseledd. Om en asylsökande berättar att den blivit lovad ett arbete i Sverige är det viktigt att ställa följdfrågor om detta.

Omständigheter kring resan till Sverige kan också avslöja att det kan röra sig om människohandel. Hur resvägen har sett ut, hur lång tid resan tagit och vem som betalat för den är viktiga frågor att ställa.

Att någon varit i Sverige en relativt lång tid innan han eller hon söker asyl kan också vara ett tecken på att det kan röra sig om människohandel.