Skip to main content

TILLBAKA TILL PARADISET - EXPRESSIONISTISKA MÄSTERVERK

Pressmeddelande   •   Jan 08, 2019 15:35 CET

Max Pechstein, Liggande flicka, 1910, ©Pechstein Hamburg/Tökendorf

Industrialiseringen under 1800-talet medförde att de europeiska städerna växte. Den sociala rörligheten blev större och tekniska framsteg bidrog till att levnadstempot ökade. Det uppstod spänningar mellan och inom samhällsklasserna, och som svar på en längtan efter alternativa samhällsmodeller uppstod olika reformrörelser, ofta internationella. Den yngre generationen gjorde uppror och stakade ut vägen mot friheten. Många konstnärer frigjorde sig i början av 1900-talet från de akademiska traditionerna och började ge uttryck för tidsandan.

Som ett resultat av samhällsomvälvningarna sökte sig konstnärerna mot nya levnadssätt. Ju snabbare förändringarna var desto starkare blev längtan efter ett nytt paradis, vilket konstnärerna tycktes sig hitta i naturen och i främmande kulturer.

Konstnärsgruppen Die Brücke (Bron), där några av de medverkande konstnärerna ingick, bildades i Dresden i början av sommaren 1905 och blev startskottet för en förändring av den tyska konsten. Med sitt nya och känslobaserade måleri ville de inte bara provocera den borgerliga smaken utan också omvärdera det vedertagna skönhetsbegreppet. I München verkade också konstnärsgruppen Der Blaue Reiter (Den blå ryttaren). Även dessa konstnärer sprängde gränserna för måleriet och det föreställande och med hjälp av nya teoretiska principer började de omvärdera den ”primitiva” konsten.

Alla konstnärerna i utställningen Tillbaka till paradiset kom senare att bli klassade som degenererade (entartete) av det nazistiska styret i Tyskland.

Millesgårdens upphovsman, Carl Milles, själv inspirerad av den klassiska konsten från Italien och Grekland, var länge motståndare till den moderna konsten.

Han besökte München 1937 och såg de två beryktade konstutställningarna, en med tillåten konst och en med degenererad och beslagtagen konst, Entartete kunst. Efter besöket skriver han till sin hustru Olga att han sett båda utställningarna och att hans hjärta fröjdas när han ser vad regimen har förbjudit.

Just därför är utställningen viktig att visa på Millesgården. Den visar hur samhällets inställning till konst förändras. Något som idag kanske är viktigare än någonsin att komma ihåg.

Välkommen till Millesgården, skulptören Carl Milles och konstnären Olga Milles konstnärshem.
Millesgården ligger högt belägen på Lidingö i en terrasserad skulpturpark med fontäner och blomsterplanteringar och med en vidsträckt utsikt över Stockholm. Sedan 1936, då konstnärshemmet överlämnades som gåva till svenska folket, drivs Millesgården som en stiftelse. 


Idag är Millesgården ett museum med antiksamling, skulpturpark, konsthall och bistro.
Millesgårdens tillfälliga utställningar visas framför allt i Konsthallen. Ibland utvidgas utställningarna till både konstnärshemmet och skulpturparken. Permanenta utställningar finns i Carl och Olga Milles Konstnärshem, i Antiksamlingen samt i Annes hus. I Annes hus bodde paret Milles om somrarna 1951-1955. Villan är inredd med Josef Franks möbler och textilier av Estrid Ericson, grundare av firman Svenskt Tenn.

Millesgårdens Museibutik har ett brett sortiment av varor. Både egen produktion med koppling till Carl Milles och hans konst samt presenter. Ett urval av produkterna finns att köpa i Millesgårdens webshop.

Millesgårdens Lanthandel med både café och restaurang ligger på en av de många terrasserna i skulpturparken. Här serveras luncher och hembakade läckerheter till kaffe eller the och vill du ha ett glas vin har de fullständiga rättigheter.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.