Vad tycker psykologer om internetpsykiatri?

I nya temanumret av tidskriften Psykisk Hälsa utforskar flera experter psykoterapins dagsform och framtida utveckling, däribland Åsa Nilsonne och Per Magnus Johansson. Och vi har gjort en enkät om internetbaserad terapi som bland annat har besvarats av terapeuter. Dessutom debatt och en granskning av utmaningarna vid neuropsykiatriska diagnoser.

Enkäten om internetbaserad terapi har besvarats av huvudsakligen psykologer/psykiatriker/kuratorer (65% av de svarande) samt bl a lärare och socialarbetare. Nästan 2/3 av de svarande anser att internetbaserad terapi är bra för vissa tillstånd, som måttlig depression och social fobi. Det var dock påtagligt färre som var villiga att själva söka denna vård om de själva skulle drabbas av sådana tillstånd (47%). Denna andel var ännu mindre bland psykologer/terapeuter/kuratorer (44%). Det var betydligt fler som ansåg att samtalsterapi var mer effektiv (43%) än internetbaserad terapi (3%).

Bland författarna i temanumret om psykoterapi återfinns Åsa Nilsonne - psykiater, professor i medicinsk psykologi och författare till bl a "Vem är det som bestämmer i ditt liv?". Hon tror bl a att vi i framtiden kommer att ha hjärnkliniker, som samlar neurologer, neuropsykologer, neurokirurger, psykoterapeuter och demensexperter, som på olika sätt försöker tillvarata hjärnans plasticitet.

Barn- och ungdomspsykitrikern Björn Wrangsjö skriver om telefonen som terapeutiskt redskap. Han konstaterar bl a att tystnad i telefon kan vara mindre laddad än den tystnad som uppstår i samtal ansikte mot ansikte.

I en längre artikel granskar psykologen Martin Björklind processerna vid utredningar av neuropsykiatriska diagnoser. Han konstaterar att många utredningar av misstänkta fall av ADHD bygger på alltför stora förenklingar och cirkelresonemang - "Patienten har ADHD-symptom, det beror på att han har ADHD". Och han är skeptisk till rekommendationerna i Stockholms läns sjukvårdsområdes s k Klaradokument från 2009, som ensidigt  förklarar att ADHD beror på biologiska faktorer, enligt Björklind.

I en debattartikel skriver flera experter i pedagogik att det krävs mer av tidiga insatser för att förbättra ungas läsförståelse. Språkträningen i förskolan behöver öka och det borde införas ett nationellt läsförståelseprov på hösten i tvåan.

För ett läsvänligt smakprov av tidskriften klicka här

För recensionsex och mer information om bl a enkäten om internetbaserad terapi, kontakta Carl von Essen, 0730-595900, carl.von.essen@psykiskhalsa.se